# ID: svediakorp-gov423668
# author: Andria (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 322
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, ärade ledamöter!
Trentins betänkande lägger sannerligen en första grund för de framtida stora besluten om den ekonomiska politiken.
Vi måste dock vara tydligare och mer detaljerade i våra förslag, så att de inte bara blir principuttalanden utan kan genomföras snabbt.
Den styrande europeiska klassen måste åta sig att göra om modellen för den sociala marknadsekonomin, uppdatera den och tänka igenom den på nytt med det sociala engagemanget för ögonen.
Att ställa sig bakom allmänna krav på innovationer, utbildning och flexibilitet för att sedan svika dem när det kommer till kritan är inte bara respektlöst utan också till skada för hela arbetarklassen.
För att komma ifrån detta i dag måste vi stå emot kasternas och kooperationernas intressen.
De är inte förenliga med en modern reformism.
Snarare än att gå ut på gator och torg - eller skicka ut arbetarna - borde fackföreningarna fråga sig hur mycket av den betydande produktivitetsökningen under åren 1992 till 2000 som hamnade i arbetarnas fickor.
Förslaget för att bryta sysselsättningstrenden går ut på att införa en ny avtalsstruktur och verkligt flexibel lönesättning.
Det nya avtalssystemet kan vara regionalt, territoriellt eller halvvägs mellan centralisering och företagsinterna förhandlingar, men målet skall vara att stärka företagsnivån i den flexibla lönesättningen.
Det är där produktivitet skapas och individens bidrag värdesätts.
Företagens vinstdelningssystem kan bli till stor hjälp, system som innebär köp av ordinarie aktier i företaget upp till en procentuell andel av bruttovinsten.
Det är konstaterat att det är de företag som har högst vinster som använder sig av vinstdelning för att ge sina bästa anställda lön efter arbetsinsats.
I Amerika tenderar de företag som använder sig av vinstdelningssystem att ha högre löner och vinster.
De som kommer in i företag med vinstdelningssystem får ökade löner och de som lämnar dem får en kännbar löneminskning.
