# ID: svediakorp-gov423666
# author: Langen (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 329
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Inte ens gammelkommunisten Markov kommer på något nytt!
Här talar vi ju om Trentinbetänkandet som antogs av ett enhälligt utskott och som skall vara vägledande i den ekonomiska politiken, i en beslutsprocess där kommissionen är först ut.
I detta system av samordning och åsiktsbildning vill parlamentet få inflytande relativt tidigt, utan att vi för den skull erbjuder en hel varuhuskatalog.
Detta är dock inte bara något som vi sysselsätter oss själva med, utan artikel 4 i EG-fördraget föreskriver uttryckligen en gemensam ekonomisk politik, en samordnad ekonomisk politik och finanspolitik.
Och, herr Markov, även där föreskrivs modellen:? ... som bedrivs enligt principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens?.
Detta är vår princip, och det är därför - därför att detta står i kommissionens program och inte för att vår partigrupp vill ha det så - som genomförandet av den inre marknaden och den fortsatta avregleringen av statliga tjänsteområden prioriteras, precis som det faktum att vi måste finslipa formen om vi skall konkurrera i världsklass och det faktum att vi måste riva ned hinder i medlemsstaterna och ta itu med reformer.
Därmed inställer sig frågan som Radwan pekade på: Vad är kommissionens ansvar och vad är medlemsstaternas?
Var råder subsidiaritetsprincipen och var skall vi agera?
Jag kan bara säga en sak: Oavsett vad kommissionen har lagt fram och vad parlamentet har beslutat så har rådet, dvs. sammanslutningen av de 15 regeringarna, i det förgångna snarare varit en broms än en motor i den nödvändiga europeiska utveckling, som efter eurons införande i mynt och sedlar givetvis är nödvändigare än någonsin.
Därför blir debatten och parlamentets beslut meningsfull först när medlemsstaterna konkret uppmanas att fullfölja sina åtaganden och inte stanna utanför på trappan.
Detta innebär att nationella reformer framför allt måste dras igång i de stora staterna där reformtorkan är särdeles svår.
