# ID: svediakorp-gov423646
# author: De Miguel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 635
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Den 6 februari 2002 lade kommissionen fram ett förslag till förordning för rådet i vilken bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408 / 71 utvidgas till medborgare i tredjeland som enbart på grund av sin nationalitet inte täcks av dem.
Detta förslag grundas på artikel 63.4 i EG-fördraget.
Rådet har besluta att det är möjligt att använda artikel 63.4 som rättslig grund, så som kommissionen föreslog.
I enlighet med bestämmelserna i artikel 63.4 skall rådet vidta de åtgärder som fastställer villkoren enligt vilka medborgare från tredjeland, som är lagligt bosatta i en medlemsstat, kan bosätta sig i en annan medlemsstat.
Rådet ansåg att artikel 42 i EG-fördraget genom en tolkning i ljuset av EG-domstolens rättspraxis, särskilt domen i målet Khalil C-95 / 99, inte syntes utgöra tillräcklig rättslig grund för denna utvidgning.
Av Khalil-domen, herr talman, framgår att domstolen inte har bedömt inkluderandet av statslösa eller flyktingar i förordning (EEG) nr 1408 / 71, grundad på artikel 51, nuvarande artikel 42, i EG-fördraget, enbart när det gäller en kategori reducerad till personer i förhållande till vilken medlemsstaterna har åtagit sig internationella åtaganden.
Domstolen beslutade följande:? Det kan inte läggas rådet till last att det gjorde fel när det vid utövandet av den behörighet som det tillerkänns i artikel 51 i EEG-fördraget (artikel 51 i EG-fördraget, nu artikel 42 EG i ändrad lydelse) även beaktade statslösa och flyktingar som är bosatta i medlemsstaterna så att hänsyn togs till de senares internationella åtaganden.?
Som generaladvokaten underströk i punkt 59 i sitt förslag till avgörande? skulle en samordning från vilken statslösa och flyktingar uteslöts ha medfört att medlemsstaterna, för att säkerställa att deras internationella åtaganden uppfylldes, blivit tvungna att införa ett andra samordningssystem för endast denna, mycket begränsade grupp av personer.?
Rådet anser alltså att det tillämpliga förfarandet för att fatta ett beslut är det som fastställs i EG-fördraget.
Om den rättsliga grunden som antas för att utvidga samordningen till medborgare från tredjeland blir artikel 63.4 bör rådet uttala sig i enlighet med förfarandet fastställt i artikel 67.
När det gäller gränsarbetarna har rådet nått ett principavtal i frågan om sjukvård och arbetslöshet enligt vilket situationen för de tidigare gränsarbetarna, nu pensionerade, skall studeras.
Enligt bestämmelserna i den nuvarande förordningen kan gränsarbetaren få sjukvård i den behöriga medlemsstaten, men har inte denna rätt som pensionär.
Av kontinuitetsskäl, för att kunna fortsätta inledda behandlingar, måste man tillåta före detta gränsarbetare att fortsätta få sjukvård i den tidigare medlemsstaten där han har arbetat.
När det slutligen gäller arbetslösheten, som under den senaste delen i sitt yrkesliv bott i en medlemsstat annan än den behöriga är huvudmålet att på bästa möjliga sätt se till att få in honom på arbetsmarknaderna.
Dessutom är det lämpligt att garantera den arbetslöse ett socialförsäkringssystem med hänsyn till de ekonomiska aspekterna i frågan och en effektiv kontroll.
Beträffande förhållandet mellan beskattning och social trygghet är det i huvudsak en fråga för medlemsstaterna och inte unionen.
Vi vill framhålla att på ett allmänt plan uppmärksammas i riktlinjerna för sysselsättningen 2002 behovet av att anpassa skattestrukturerna och skadestånden så att de inte inverkar negativt på deltagandet i det aktiva livet, särskilt när det gäller kvinnor.
Medborgare i kandidatländer som blir gemenskapsmedborgare av det enkla skälet att deras land ansluts kommer att innefattas i tillämpningsområdet av förordning (EEG) nr 1408 / 71.
De möjliga undantagen från denna princip som skulle kunna gälla till exempel i övergångsperioder, kommer att beslutas inom ramen för anslutningsavtalen, vilka förhandlas just nu.
