# ID: svediakorp-gov423619
# author: Sacrédeus & Wijkman (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 216
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Betänkandet om kvinnor och fundamentalism tar upp många viktiga frågor.
Det är obestridligen så att kvinnor i stora delar av världen idag förnekas sina rättigheter och förtrycks, med hänvisning till vad vi kallar religiös, politisk eller ideologisk fundamentalism.
Som kristdemokrater tar vi med kraft avstånd från dessa kränkningar av de mänskliga rättigheterna och fördömer den behandling som kvinnor utsatts och utsätts för, där Afghanistan under talibanregimen är ett exempel.
Betänkandet innehåller dock så grundläggande brister att vi i slutändan inte kunnat ställa oss bakom det.
Det finns till exempel ingen definition av vad man åsyftar med fundamentalism.
Även om man till viss del kan läsa sig till att det handlar om våldsamma och repressiva regimer eller former av inte minst religiösa trosinriktningar, klarar man inte av att i betänkandet göra åtskillnad mellan det som i så fall skall kallas fundamentalism, och synen på religion och religiösa institutioner i allmänhet.
Betänkandet för vid ett flertal tillfällen fram att religionen är något privat och att religiösa institutioner inte? skall blanda sig i staters offentliga och politiska liv?.
Vi tror på ett livskraftigt civilt samhälle, dit även kyrkorna hör, och vill inte frånta någon rätten att delta i den offentliga debatten.
