# ID: svediakorp-gov423580
# author: Berthu (NI) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 298
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Betänkandet av Malmström om redogörelsen för parlamentet om kommissionens årliga arbetsprogram har vid första anblicken en sympatisk sida: utan att det sägs rakt ut naggas kollegiets monopol på initiativrätten i kanten och dess ensidiga och odemokratiska karaktär klarläggs tydligt.
Men å andra sidan utelämnas det viktigaste: det sägs ingenting om rådets rätt att godkänna detta arbetsprogram.
Betänkandet av Malmström visar framför allt att kommissionens initiativmonopol blir alltmer besvärande för Europaparlamentet i takt med att parlamentet skaffar sig större inflytande.
Parlamentet försöker därför hävda sina prioriteringar.
Denna vilja skapade för övrigt vissa spänningar i december förra året, då kommissionen presenterade sitt program för 2002.
I det avtal mellan kommissionen och Europaparlamentet som just har godkänts finns en tidsplan för ett helt år, för ett samordnat utarbetande av arbetsprogrammet för nästkommande år.
Det är ett bra initiativ.
Men den väcker en annan fråga: var finns motsvarande tidsplan för dialogen med rådet?
En sådan tidsplan skulle vara mer berättigad, av tre skäl: 1) bland de europeiska institutionerna är rådet den institution som har starkast demokratiska rötter, eftersom det stöder sig på de nationella parlamenten; 2) teoretiskt sett har rådet redan, till skillnad från Europaparlamentet, en verklig befogenhet att ge impulser och riktlinjer till kommissionens arbete, enligt artikel 4 i EU-fördraget; 3) rådet har en helhetssyn på det arbete som skall göras på europeisk nivå inom ramen för fördragets tre pelare, vilket innefattar medlemsstaternas initiativ inom den mellanstatliga pelaren.
Eftersom den här punkten inte klargörs framstår betänkandet av Malmström framför allt som en manöver från två gamla medhjälpare - kommissionen och Europaparlamentet - med syftet att undertrycka rådets mycket viktiga rättigheter.
