# ID: svediakorp-gov423533
# author: Belder (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 393
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vi befinner oss i dag i ett kritiskt ögonblick för de transatlantiska förbindelserna.
Dessa befinner sig verkligen på högspänning ett halvår efter de frontala terrorattackerna mot USA.
Huvudorsaken är vidareutvecklingen av den internationella antiterrorkoalitionen.
I likhet med det islamitiska terrornätverket al-Qaida säger president Bush till på skarpen åt potentiella terrorstater.
För denna kraftfulla strategi vänder sig den amerikanska statschefen eftertryckligen till alla koalitionspartner för stöd.
Det är just denna appell som väcker mycket blandade känslor från europeisk sida.
Snart ljuder återigen den europeiska standardkritik som hördes före den 11 september 2001: amerikansk unilateralism.
Denna många gånger upprepade europeiska kritik med adress till Washington bottnar emellertid i en grundläggande svaghet på egen sida.
Aktuella analyser visar ju tydligt att den militär-tekniska klyftan mellan de transatlantiska allierade växer oroväckande.
De europeiska Nato-medlemsstaterna spelar en allt mindre avgörande roll i militärt avseende.
Denna ojämlika situation inom Nato har en verkligt stimulerande effekt på amerikansk unilateralism på säkerhetsområdet.
Tänk bara på krigsskådeplatsen Afghanistan.
Om Europa, herr talman, vill vara något att räkna med internationellt och inte vill riskera sin säkerhet, då är en trovärdig europeisk försvarsinsats i Nato och ett samstämmigt, realistiskt europeiskt-atlantiskt säkerhetskoncept nu mer angeläget än någonsin.
Vid äventyr av internationell marginalisering och isolering av Europa!
I fråga om den stålkonflikt som brutit ut mellan USA och EU finns däremot ingen rimlig ursäkt för detta bevis på ohämmad amerikansk protektionism och unilateralism på handelsområdet.
Att vältra över den egna stålindustrins svaghet på andra länder genom en importavgift på 30 procent under tre år ökar spänningen i de transatlantiska förbindelserna ytterligare.
Vidare försätter denna ensidiga amerikanska regeringsåtgärd den nya handelsrundan inom WTO i fara.
Framför allt har ingripandet en negativ effekt på den amerikanska ekonomin: mot bevarandet av 9 000 arbetstillfällen inom den amerikanska stålsektorn står den möjliga förlusten av inte mindre än 75 000 arbetstillfällen inom andra ekonomiska sektorer på grund av högre stålpriser.
Vad skall vi göra nu, herr talman?
Ett handelskrig mellan USA och EU skulle verkligen komma vid sämst tänkbara politiska tidpunkt.
Försök att lösa tvisten inom ramen för WTO är av den anledningen långt mer att föredra, till exempel genom ett seriöst europeiskt bidrag till avspänning och förstärkning av de transatlantiska förbindelserna.
