# ID: svediakorp-gov423531
# author: Lagendijk (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 807
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Naturligtvis har det faktum att vi debatterar de transatlantiska förbindelserna här i dag allt att göra med den 11 september.
Men det får inte råda några missförstånd runt detta; den 11 september har lett till att en process som pågått mycket längre fått fart, nämligen skapandet av en ny förbindelse mellan EU och Förenta staterna.
Många strukturella orsaker spelar en roll i detta sammanhang: Europeiska unionens starkare, alltmer ökande roll som ekonomisk supermakt och slutet på det kalla kriget och därmed en annan roll för Förenta staterna i Europa.
EU är inte längre Förenta staternas lillebror som är stolt över att befinna sig i Förenta staternas skugga, men EU är, hoppas jag, inte heller den äldre tonåringen som vill göra precis som den stora förebilden hittills alltid har gjort.
EU måste spela en egen roll på ett självsäkert sätt.
EU får inte vara rädd för oenighet, inte vara rädd för att visa att den inte är överens med Förenta staterna om den inte är det.
Men framför allt skall EU inte försöka kopiera Förenta staterna.
Låt mig ge två exempel på detta.
Höjningen av försvarsbudgetarna med en enorm summa, mycket större än Frankrikes och Storbritanniens gemensamma budget.
Betyder detta nu att även Europeiska unionen skulle behöva genomföra en gigantisk höjning av sin försvarsbudget?
Nej, inte enligt min åsikt, eftersom det är helt meningslöst att försöka överbrygga den klyfta som har uppstått med föreställningen om att vi på det sättet skulle vara en trovärdig partner.
Europeiska unionens uppgift är att själv fundera ut en trovärdig kombination av militära medel, men framför allt det som Europeiska unionen är bra på: konfliktförebyggande åtgärder, krishantering och nationsbyggande, se Makedonien och se Afghanistan.
Fritt efter den amerikanske presidenten Roosevelt skulle jag vilja säga:? Let us speak softly, let them carry a big stick?.
Men det finns även gränser för bärande av vapen, herr talman, och de gränserna har överskridits i och med Förenta staternas planer som nu har läckt ut om användandet av kärnvapen.
Det får inte vara så att Förenta staterna inte minskar kärnvapnens roll på det sätt som vi skulle vilja utan i stället ger dem en ny roll i en ny strategi, sänker tröskeln för användande, låter gränsen mellan kärnvapen och andra vapen suddas ut.
Detta är en utveckling som Europeiska unionen inte får vara rädd att tala om att den inte är införstådd med.
Utsuddandet av gränserna mellan kärnvapen och andra vapen är en farlig utveckling, och vi vet alla att kärnvapenhotet bara skulle göra det svårare att finna lösningar i till exempel Irak, i till exempel Iran.
Det är helt meningslöst att hota med detta, och vi får inte vara rädda för att tala om det.
Inte nog med det, jag tycker att det skulle vara en uppmaning till den franska och den brittiska regeringen att nu äntligen en gång för alla klargöra vad de vill med kärnvapen.
Vad beträffar min grupp är svaret tydligt: kärnvapen kommer inte att ha någon plats i den framtida europeiska säkerhetspolitiken.
Som sista exempel Mellanöstern.
Naturligtvis är det bättre att hålla en diplomatisk offensiv tillsammans med amerikanerna.
Det måste vi också göra, men vi får inte sitta och vänta på Förenta staterna.
Europeiska unionen kan spela sin egen roll, inte bara i diplomatiskt avseende utan framför allt i ekonomiskt.
På det sättet har vi en unik chans att öka trycket på båda parterna, och vi är dessutom förpliktigade att hålla vår egen människorättspolitik trovärdig.
Herr talman!
Europeiska unionen är en ekonomisk supermakt som försöker att finna sin väg i världen.
Det kommer att lyckas om vi talar med en röst.
Det kommer att lyckas om vi inte väjer för att öppet kritisera andra supermakter.
Det kommer framför allt att lyckas om vi inte försöker att kopiera Förenta staterna.
Europeiska unionen är ingen militär supermakt som kan genomdriva sin vilja i hela världen på egen hand, och vi får inte heller vilja vara det.
EU är inte heller någon naiv mecenat som betalar när Förenta staterna har utfört det smutsiga arbetet.
Naturligtvis måste Förenta staterna, även militärt, vara i stånd att upprätthålla freden på sin egen bakgård.
Utöver detta måste vi framför allt göra det vi är bra på: det är prata, prata, återigen prata, nå kompromisser och slutligen betala.
EU behöver Förenta staterna när situationen urartar, men Förenta staterna behöver EU för att se till att situationen inte urartar alltför mycket.
(Applåder)
