# ID: svediakorp-gov423511
# author: Malmström (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 233
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
När vi den 9 november 1989 stod framför TV: n och såg demokratirusiga människor kasta sig över Berlinmuren kände vi alla historiens vingslag.
Redan samma natt inleddes utvidgningsprocessen, eller återföreningen av Europa, som den liberala gruppen hellre säger.
Nu står vi på tröskeln till att skapa ett enat Europa, ett EU för hela kontinenten.
Det är förstås ingenting mindre än en historisk sensation.
Nu måste vi dock gå ett steg längre än retoriken, och då handlar det om hårda fakta: pengar, jordbruk och gamla gränskonflikter.
Vem sade att det skulle bli enkelt?
Vem trodde att det inte skulle kosta något?
Vem trodde att vi inte skulle behöva göra uppoffringar?
Visst har utvidgningen ett pris, men det är den värd.
Självklart återstår mycket att lösa, men vi får inte drunkna i detaljer.
2002 är ett oerhört viktigt år för utvidgningen, men det är också ett år med val i sex medlemsländer och tre kandidatländer.
Europafrågorna kommer att bli viktiga, men det finns en mycket stor risk att de inrikespolitiska hänsynen överskuggar Europafrågorna och utvidgningen.
Därför krävs det ett kraftfullt europeiskt ledarskap och agerande från kommissionen för att driva på processen under dessa avgörande månader.
2002 får inte bli ett förlorat år.
Utvidgningen får inte försenas.
