# ID: svediakorp-gov423510
# author: Swoboda (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 451
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär!
Det är mycket glädjande att de båda inledande talarna pekade på den stora visionen, men också på de problem som återstår att lösa.
Det återstår nämligen ett stort antal stötestenar att komma till rätta med, även om alla krafter i medlemsstaterna och kandidatländerna inte nödvändigtvis är så hjälpsamma i det fallet, vilket redan har tagits upp.
En sådan stötesten är utan tvekan diskussionen om Bene? -dekreten.
Den historiska värderingen av dessa dekret kan säkert vackla.
Men, och då vill jag tacka kommissionären, den enda fråga som är relevant för anslutningen är om detta fortfarande är diskriminerande, dvs. om rättssystemet innehåller bestämmelser som strider mot gemenskapens regelverk.
Sådana bestämmelser och sådana effekter måste bort - det är mycket glädjande att nu även den tjeckiska och den slovakiska regeringen är överens om detta.
Vi bygger inte ett nytt Europa genom att på nytt revidera Bene? -dekreten eller genom att förankra dekreten i EU-fördragen.
I stället för att fastna i nationalistiska småkrig bör vi ha visionen om ett stort Europa för ögonen.
Utvidgningsrundan 2004-2005 kommer att bli mycket tillfredsställande för många kandidatländer.
För dem som blir kvar utanför blir det dock fråga om besvikelse.
Vi måste överväga att inte enbart ge dessa länder ökat finansiellt stöd för att genomföra reformerna utan även ett realistiskt, jag säger realistiskt anslutningsdatum att orientera sig efter, förutsatt att motsvarande framsteg görs.
Rädslan för att annars dras i långbänk är stor, särskilt i Rumänien och i Bulgarien.
Samtidigt måste man fundera över om det inte blir dags att föra in nya länder på kandidatlistan, även om jag i nuläget tänker uteslutande på Kroatien.
I fråga om Turkiet måste man å andra sidan fråga sig hur man skall handskas med de önskemål som landet formulerar som kompensation för hjälpen i Cypernfrågan, som det dock ännu inte syns något konkret resultat av.
Även här måste vi klargöra att datum för när förhandlingarna med Turkiet kan inledas är beroende av hur de politiska Köpenhamnskriterierna uppfylls.
Det framtida Europas gränser börjar nu framträda allt tydligare, och därför menar jag att det börjar bli dags att tänka på hur t.ex.
Ryssland och många stater i Medelhavsområdet, dvs. stater som i mina ögon alltid kommer att stå utanför Europeiska unionen, kan knytas närmare EU både politiskt och organisatoriskt.
Europa består nämligen inte bara av Europeiska unionen, Europa består även av andra stater som vi måste bygga upp ett nytt och framtidsdugligt nära samarbete med för att bevara EU starkt.
(Applåder)
