# ID: svediakorp-gov423499
# author: Frahm (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 512
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Som dansk hoppas jag naturligtvis att detta är möjligt, så att vi får ett? från Köpenhamn-till Köpenhamn? och kan få satt de slutliga underskrifterna på pränt i Köpenhamn till hösten.
Men som demokrat och internationalist kan jag faktiskt tvivla på om vi når så långt.
Jag tycker att det fortfarande står många hinder i vägen.
Några av dem har nämnts, men jag tycker att det finns andra som också förtjänar att nämnas.
Vi fick höra om utvecklingen från murens fall fram till i dag.
Då nämndes länder från Öst- och Centraleuropa som kommer från planekonomi och militarism.
Men vad är det då de går mot om inte just planekonomi och militarism?
Häromdagen höll vi inom utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik en diskussion om de transatlantiska förbindelserna, och samtliga paneldeltagare ansåg att de europeiska länderna bör inrikta sig på att öka sina försvarsbudgetar så att de kommer att utgöra tre till fem procent av BNP, bara för att leva upp till de allmänna förhoppningarna om Europeiska unionens militära kapacitet.
Vad innebär det för kandidatländerna och deras ekonomi?
Jag befarar att befolkningarna i Öst- och Centraleuropa kommer att rösta nej vid den slutliga folkomröstningen, när det går upp för dem vilka villkor vi erbjuder dem, och i mina ögon vore detta en katastrof.
Därför är jag inte nöjd med det ekonomiska paket som tagits fram i samband med utvidgningen.
Jag är inte nöjd med att man säger att det inte får kosta någonting.
Jag är inte heller nöjd med att kandidatländerna skall gå igenom en övergångsperiod på tio år innan de får uppleva att helt och fullt få delta på det ekonomiska området, när det samtidigt är vi som bestämmer övergångsvillkoren och vi som inte vill låta arbetskraftens fria rörlighet gälla för kandidatländerna på samma sätt som för övriga länder.
När detta går upp för de människor som i framtiden skall rösta om huruvida kandidatländerna skall bli medlemmar eller ej befarar jag att vi får problem.
Därför vill jag uppmana till att man i slutfasen gör en extra insats för att ändra på inställningen att det inte får kosta någonting.
Jag instämmer helt i vad Schroedter från Gruppen De gröna / Europeiska fria alliansen sade, vi talar förmodligen om det största fredsprojektet under vår livstid.
Skall det verkligen stupa på att det inte får lov att kosta någonting?
Är vi verkligen så småaktiga i vårt samarbete att vi anser att det som utgör det största fredsprojektet under vår livstid inte får lov att kosta någonting.
Jag medverkar väldigt gärna till kampanjer för att få de rika medlemsstaterna att betala för detta, och det kommer givetvis även att gälla mitt eget hemland.
Danmark skall naturligtvis vara villigt att betala.
Att säga att det inte får kosta någonting är detsamma som att i själva verket inte riktigt helhjärtat vilja ta itu med detta enorma projekt.
