# ID: svediakorp-gov423426
# author: Corbey (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 381
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Allra först mina gratulationer till Isler Béguin, jag tycker det är ett utmärkt och konstruktivt betänkande.
Skyddet av den biologiska mångfalden förtjänar verkligen att prioriteras.
Om arter dör ut är de borta för alltid och därför är det dags att handla nu.
Handlingsplaner får inte vara utan tvång.
De kan endast bli framgångsrika om hänsyn tas till de socialekonomiska förhållandena för människorna i de här områdena.
Prioriteringar måste göras.
Vi måste över hela världen ta oss an de så kallade hot spots, de platser som är särskilt artrika förtjänar särskilt stöd.
Handlingsplaner måste vara tydliga och framför allt konkreta.
Offentligt stöd är viktigt och ingen blir varm av ett abstrakt begrepp som biologisk mångfald.
Det handlar om bevarandet av naturrikedomen, värdefulla landskap och anslående arter.
Vi måste veta, oberoende kontroller måste göras, vi måste varje år göra ett bokslut över naturens kvalitet.
Det fungerar motiverande och inspirerande.
Europeiska unionen borde vara litet mer konsekvent.
Galjonsfigurer för skyddet av den biologiska mångfalden är fågeldirektivet och livsmiljödirektivet.
De måste tillämpas på ett bra sätt, hur svårt det ibland än är.
Det resultatet måste alltid komma i första rummet.
Gentemot dessa pärlor av naturskydd står dock en massiv annan politik.
Jag tänker i första hand på jordbruket, men även på fisket.
Storskaligt jordbruk och bevarande av den biologiska mångfalden är svåra att kombinera.
Den gemensamma jordbrukspolitiken borde bara av det skälet ändras på ett genomgripande sätt.
Bidrag enbart på grundval av produktion är att be om svårigheter.
Fiskets konsekvenser för den biologiska mångfalden är inte lika tydliga.
Bottenfisket i många kustområden och på djupare vatten är ett hot mot den biologiska mångfalden.
Det måste vi hitta ett övertygande svar på.
Biologisk mångfald måste vara ett rättesnöre vid regional planering.
Medlemsstater borde dessutom utarbeta handlingsplaner.
Jag uppmanar kommissionen att varje år välja ut ett flaggskeppsprojekt och stödja det, helst inom kandidatländerna.
De projekten måste bli en förebild för andra naturområden.
Urskogen i Polen skulle kunna vara ett bra flaggskeppsprojekt.
Tack än en gång till kollega Isler Béguin för hennes goda betänkande.
(Applåder)
