# ID: svediakorp-gov423422
# author: Redondo Jiménez (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 432
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jordbruket är en ekonomisk verksamhet som är beroende av de biologiska processerna och som förvaltar en stor del av naturresurserna i gemenskapen.
Därför måste det spela en central roll inom bevarandet av den biologiska mångfalden i två sammanhang: för det första bör man stödja miljövänliga jordbruksmetoder och för det andra bör man säkra jordbruksföretagens och produktionssystemens fortlevnad inom hela Europeiska unionen.
Obegränsad intensifiering av jordbruket gör lika stor skada som en nedläggning av jordbruksverksamhet och den ekonomiska nedgång som detta skulle medföra i landsbygdsområdena.
En gemenskapsstrategi för biologisk mångfald måste borga för ett hållbart jordbruk i ordet vidaste bemärkelse och utöver biologiska aspekter innehålla ekonomiska och sociala krav för att säkerställa landsbygdens fortlevnad.
Bevarandet av ett hållbart jordbruk är också en förutsättning för den europeiska jordbruksmodellen, som grundas på försvaret av jordbrukets mångsidiga roll, något som rådet och Europaparlamentet har upprepat i ett stort antal resolutioner.
Den gemensamma jordbrukspolitiken är ett användbart instrument för den biologiska mångfalden och så är även de resolutioner från världstoppmötet som antogs vid råden i Helsingfors och Göteborg.
Mot bakgrund av detta är det ett misstag att begränsa skyddet av den biologiska mångfalden till de snäva gränserna för den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare -, och mer konkret till programmen för miljövänligt jordbruk för främjande av extensifiering, organiskt jordbruk, bevarande av inhemska raser, skydd av naturliga livsmiljöer och så vidare- av två anledningar: för det första för att den andra pelaren knappt täcker 10 procent av jordbruksbudgeten och för det andra för att programmen för miljövänligt jordbruk, trots att de omfattar 20 procent av jordbruksområdena inom Europeiska unionen, har genomförts på ett mycket ojämnt sätt och i dagsläget praktiskt taget begränsas till de minst produktiva områdena i fem medlemsstater.
Denna situation förvärras av den svaga marknad som de särskilda miljövillkoren för beviljande av marknadsstöd resulterat i, något som har lett till att man ställt upp minimikrav.
Därför måste de särskilda miljövillkoren utökas och ge upphov till en mer aktiv samordning mellan mekanismerna inom politiken om jordbruksmarknader till förmån för miljön och den biologiska mångfalden.
Vi måste stödja dessa krav inom lagstiftningen om livsmedelskvalitet, fytosanitära produkter, utsäde och genetiska resurser.
Man måste snarast stärka den andra pelaren rent ekonomiskt och undersöka möjligheterna att inom denna skilja mellan åtgärder för social utveckling på landsbygden och åtgärder för miljövänligt jordbruk.
Vi står inför en stor utmaning: vi måste befästa gemenskapens jordbrukspolitik och bevarandet av den biologiska mångfalden måste löpa parallellt med detta.
