# ID: svediakorp-gov423320
# author: Thorning-Schmidt (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 812
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DA) Herr talman!
Återigen med hänvisning till arbetsordningen vill jag framföra att min avsikt, efter debatten, inte är att kritisera någonting som kommissionen har sagt, utan i stället att kommentera något av det mina kolleger framfört.
Nu kommer jag att börja min talartid.
Buller är ett stort problem på de europeiska arbetsplatserna, och jag tror att det är viktigt att understryka att detta direktiv är bra för löntagarna och inte drabbar någon annan.
Det har det förekommit många missförstånd angående vem som kommer att beröras av detta direktiv.
Vi vet att buller kan ha en otroligt skadlig påverkan.
Den inverkan buller kan ha är mycket väldokumenterad.
Vi talar om permanent förlorad hörsel och tinnitus.
Jag anser att bekämpning av buller på arbetsplatserna är det bästa vi kan göra för att förebygga arbetsskador och undvika att arbetstagarna blir permanent uteslutna från arbetsmarknaden.
Jag tycker därför det är konstigt att exempelvis ELDR-gruppen, som normalt lägger oerhört stor vikt vid att göra någonting för handikappade inom Europeiska unionen, under behandlingen av ärendet i utskottet för sysselsättning och socialfrågor inte har visat större intresse för att göra en förebyggande insats.
För den allra bästa strategin är ju trots allt att undvika att människor blir handikappade på grund av hörselskador.
Vi vet också att det befintliga bullerdirektivet från 1996 är föråldrat och inte ger arbetstagarna tillräckligt skydd.
Den gemensamma ståndpunkt som vi nu ställs inför är mycket bättre eftersom det för första gången införs ett verkligt gränsvärde.
Det är ett framsteg att det fastställs en sådan gemensam miniminivå för hela Europeiska unionen.
De ändringsförslag som utskottet har antagit förbättrar den gemensamma ståndpunkten på en rad punkter, och jag är glad över det stöd som många har utlovat.
Den största förbättringen kan uppnås om vi lägger vikt vid förebyggande strategier, och jag anser att detta är en riktig och bra princip.
Låt oss nu gå över till musik- och underhållningsbranschen.
Detta är ett mycket omdiskuterat ämne, och PSE-gruppen har ingått en kompromiss med ELDR-gruppen och PPE-DE-gruppen, vilket vi naturligtvis står fast vid.
Men jag skall inte dölja att det är frågan om en försvagning av den gemensamma ståndpunkten, och det är intressant att vi nu ser ett Europaparlament som lägger mindre vikt vid att skydda arbetstagarna än man gör i ministerrådet.
Det är en ny utveckling och det ber jag allmänheten att notera.
Vi stöder kompromissförslaget, eftersom det har varit viktigt för oss att undvika att den gemensamma ståndpunkten förkastas i Europaparlamentet, vilket det, som vi hörde, funnits en verklig risk för.
Det skulle vara helt oacceptabelt, för i så fall skulle arbetstagarna endast ha ett skydd enligt 1996 års nivå.
Vi har därför accepterat kompromissen och detta visar naturligtvis också att vi har varit oerhört lyhörda för den information vi mottagit från musik- och underhållningsbranschen i denna fråga.
Jag skulle till mina kolleger här i kammaren gärna vilja säga att vi kanske några gånger har varit för lyhörda.
För jag tycker faktiskt att några i parlamentet har varit för okritiska när det gäller uttalandena från branschens sida.
De mest otroliga rykten har varit i omlopp i detta ärende.
Jag har beskyllts för att vilja stänga ned hela popindustrin i Storbritannien.
Jag har beskyllts för att vilja förbjuda säckpiporna i Skottland.
Alltsammans är naturligtvis rent och skärt nonsens!
Naturligtvis skall vi lyssna till vad samhället i övrigt har att säga, men vi skall inte lägga oss platt för det.
Det är ett kompromissförslag, som jag kan acceptera.
Jag är faktiskt helt tillfreds med det.
Det kommer att betyda att underhållningsbranschen först om fem år kommer att omfattas av direktivet, och under tiden fram till dess kommer vi att ge kommissionen i uppdrag att företa en undersökning av hur direktivet kommer att påverka musik- och underhållningsbranschen.
Kommissionen kommer därefter att göra en bedömning av om det är nödvändigt att undanta branschen från direktivet eller att anpassa detta.
Jag tror att detta kompromissförslag kommer att visa hur många överdrifter som förekommit i denna fråga, och dessutom klart visa att även människor inom musikbranschen är mycket allvarligt drabbade av de hörselskador som vi faktiskt försöker att bekämpa.
Slutligen vill jag understryka att jag gärna hade sett att vi hade kunnat nå längre när det gäller förbättringen av skyddet för löntagarna.
Det har inte varit möjligt, men det avgörande är att kolleger i morgon stöder de förslag som faktiskt förbättrar den gemensamma ståndpunkten och medverkar till att vi kan lägga mer vikt vid det förebyggande arbetet.
Jag vädjar å det starkaste till alla kolleger att stödja utskottets förslag samt kompromissförslaget.
