# ID: svediakorp-gov423309
# author: Mauro (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 413
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag måste säga att jag är verkligen förvånad - och detta säger jag inte på grund av något partsintresse - över detta betänkande, inte minst mot bakgrund av mina erfarenheter under de två år som jag i min egenskap av vice ordförande för mänskliga rättigheter i den gemensamma parlamentariska EU-AVS-församlingen har ägnat en stor del av min energi åt att försöka främja kvinnors fri- och rättigheter.
Jag är förvånad över mycket av innehållet och för att ytterligare en gång förklara hur jag tänker kommer jag att direkt ta upp det centrala ämne som så utförligt behandlades av Bonino i hennes inlägg.
Problemet är åtskillnaden mellan religion och politik.
Ur den synpunkten, dvs. om det skall bli någon skilsmässa, så måste man inse att det finns två olika sätt att undersöka dessa två sidor av verkligheten som så radikalt skiljer sig från varandra.
Det är faktiskt så att den enda fundamentalism som jag verkligen är rädd för är fundamentalismen hos de idealister som inte längre förstår den realism som behövs för att inse att varje enskild fråga kräver sin egen metodik när den skall lösas.
Och därför, när det står i betänkandet att vi måste marginalisera de stater som inte i sin lagstiftning medger att kvinnor får tillträde till regeringen, och jag tillämpar detta, inte på en normal stat, utan till exempel på en stat som Vatikanstaten, så förstår jag direkt att här är det något som inte står rätt till, för man vill att nationalstatens befogenheter skall kunna påverka något som går utöver den dimensionen.
På samma sätt, om man skall göra en åtskillnad mellan religion och politik, så är problemet kyrkans frihet, som inte får påverkas av åsikter och förutsättningar som är av politisk natur.
När jag dessutom läser, som i skäl K i detta betänkande, att när religiösa organ förvaltar verksamheter av offentlig natur så begår de närmast ett brott mot ett slags tänkt europeisk lag, dvs. att om till exempel ett religiöst organ skulle förvalta ett sjukhus eller en skola så skulle detta på något sätt hota den europeiska rättsordningen, ja, då ställer jag mig fullständigt oförstående.
Det är därför jag än en gång blåser till strid för kvinnornas rättigheter, men jag måste få sagt att jag är mycket förvånad över de metoder och sakfrågor som valts i detta betänkande.
