# ID: svediakorp-gov423302
# author: Poli Bortone (UEN). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 379
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kolleger!
Det är alltid radikalt att tala om kvinnornas villkor, men därför måste vi först preliminärt reda ut ett par begrepp.
Fundamentalismen påverkar inte bara kvinnornas liv, utan hela befolkningens tillvaro, och eftersom den ligger till grund för en konfliktskapande uppfattning av samhället måste den bekämpas på ett principiellt plan.
Eftersom fundamentalismen har denna grundläggande karaktär får den de mest negativa effekterna för kvinnorna, och skapar ett slags etiskt rättfärdigande av missbruk och våld.
Det är uppenbart att respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna är ett kulturellt arv snarare än ett juridiskt, ett arv som delas av Europeiska unionens medlemsstater, en gemensam värdering som kolliderar med vanor, sedvänjor, religioner och kulturer som Europa kommer i kontakt med i första hand genom invandringen.
Som katolik vill jag emellertid framhålla att jag absolut inte känner igen katolicismen i de former av fundamentalism som verkar antydas i betänkandet.
Samtidigt som jag fullt ut instämmer i kravet på att införa ett allmänt förbud mot avrättningar och dödsstraff, att göra en stark och beslutsam insats, mobilisera mot stympningar, spöstraff och stening som vi har gjort och som vi kommer att fortsätta göra när det gäller till exempel fallet Safiya från Nigeria, så låt mig också ta upp ett par frågor som kan vara ett problem, samtidigt som jag uppmanar kommissionen och parlamentet att fundera vidare: Att fundera vidare på familjens rättigheter, minimivillkoren för asyl och integrationen, där det är viktigt att komma ifrån ett slags hycklande retorik som pendlar mellan en fullständig integrering med Europeiska unionens medlemsstater och respekt för den egna identiteten, fundera på en klar åtskillnad mellan kyrka och stat, eller kanske snarare mellan religion och politik.
Avslutningsvis vill jag säga att vi bekräftar vårt bestämda avståndstagande från alla former av våld och övergrepp mot människor, oavsett om det är män eller kvinnor.
Vi vill att kommissionen inte bara garanterar respekten för gemenskapens regelverk på området kvinnors rättigheter under förhandlingarna, utan även att man går till grunden med alla dessa problematiska frågeställningar.
De problem som inte är lösta är nämligen minst lika många som de som tas upp.
