# ID: svediakorp-gov423265
# author: De Palacio (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,960
# sentences: 61
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman, ärade ledamöter!
För det första vill jag säga att det fullständiga genomförandet av den inre marknaden för energi enligt min åsikt är den viktigaste åtgärd som kommer att behandlas vid Europeiska rådet i Barcelona.
Att parlamentet genomför en omröstning om dessa betänkanden anser jag därför vara mycket lämpligt och jag vill tacka ordföranden för utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, herr Westendorp, för alla ansträngningar som har gjorts för att omröstningen skulle kunna genomföras.
För det andra vill jag precisera vilka mål vi vill nå med dessa förslag.
Som Linkohr mycket väl beskrev det, handlar det om något som kan låta lite motsägelsefullt: en reglerad avreglering, en reglerad liberalisering, vilket i stort sett är vad den europeiska avregleringsmodellen går ut på.
Målet är att förse den europeiska ekonomin med alla marknadsfaktorer, samtidigt som vi garanterar våra medborgare en rad rättigheter som vi anser vara grundläggande inom vår samhällsmodell och som även ligger i balans och är solidariska med den sammanhållning som vi vill bygga upp.
Det handlar följaktligen om att industriella och kommersiella företag fritt skall kunna välja leverantör vid bestämda tidpunkter, år 2003 för el och år 2004 för naturgas, och för hushållskonsumenterna från och med år 2005.
Konsumenterna och producenterna måste få icke-diskriminerat tillträde till transport- och distributionsnäten.
I detta syfte föreslår man att produktion och leverans av naturgas och el separeras ur rättslig synvinkel.
Tarifferna för tillträde till näten kommer att vara fasta och skall fastställas av medlemsstaterna.
De skall godkännas och offentliggöras av de nationella behöriga tillsynsmyndigheterna.
Varje medlemsstat skall inrätta oberoende tillsynsmyndigheter, och dessa kommer att ha en gemensam miniminivå av befogenheter.
Målet för förslaget till förordning om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel är att främja den gränsöverskridande handeln med el och komma till rätta med en oacceptabel situation, vilket flera av talarna och fördraganden Mombaur har påpekat, och det är att det finns femton elmarknader.
Därför verkliga målet för detta förslag är helt enkelt, som Rapkay påpekade, att skapa en europeisk marknad för el och naturgas.
Det finns en ytterligare en rad nödvändiga åtgärder som har utarbetats mer detaljerat till följd av den begäran som gjordes vid Europeiska rådet i Stockholm.
Bland dem finns det första betänkandet om genomförandet av de inre marknaderna för el och naturgas, i vilket den förvridning av konkurrensen som orsakas av de olika graderna av öppnande och skillnaderna mellan de genomförda strukturella åtgärderna klart och tydligt framgick.
I december 2001 offentliggjorde kommissionen även ett meddelande om energiinfrastrukturerna, där vi identifierade de förslag som bör prioriteras och fastställer målet att medlemsstaterna skall ha nått en nivå av elsammankoppling motsvarande minst 10 procent av deras installerade produktionskapacitet senast år 2005.
I syfte att garantera ett ökat miljöskydd kommer kommissionen under detta år lägga fram två kompletterande direktiv och i det här sammanhanget vill jag säga till McNally att jag å kommissionens vägnar innan årsskiftet hoppas kunna lägga fram ett direktiv för att främja kraftvärme och som samtidigt ger oss möjlighet att kunna undvika vissa bedrägliga bruk som vi alla känner till och som till syvende och sist innebär ökade utgifter och energislöseri.
Som sagt, detta direktiv kommer att främja en lämplig nivå av kraftvärme inom Europeiska unionen.
För det andra hoppas jag även kunna lägga fram ett ramdirektiv om energieffektivitet för utrustning och apparater installerade i alla byggnader som komplement till direktivet om byggnaders energiprestanda.
Herr talman, jag anser att vi med direktivet om främjande av el från förnybara energikällor, förslaget om energieffektivitet i byggnader, det politiska åtagandet för att garantera miljöaspekterna i vår energikonsumtion och förslaget om biobränslen, gör en verklig ansträngning för att kombinera de rådande reglerna i syfte att genomföra de inre energimarknaderna och se till att de fungerar effektivare genom att förbättra energieffektiviteten och miljöaspekterna av energin i Europa.
När det gäller det direktiv och den förordning vi har lagt fram vill jag i första hand gratulera Turmes och Rapkay till deras arbete som föredragande, vilket de har genomfört med precision och allvar, även om vi inte instämmer i vissa konkreta aspekter i några ändringsförslag.
Övergripande sett delar vi alla samma anda och samma mål när det gäller ändringarna av de direktiv som för närvarande är i kraft.
Jag välkomnar med tillfredsställelse att parlamentet - och särskilt de två föredragandena - följer riktlinjerna i kommissionens förslag, särskilt när det gäller datum för öppnande, åtskillnad av systemansvariga för näten och de befogenheter som tillsynsmyndigheterna skall ha, eftersom dessa faktorer är av central betydelse för att systemet skall fungera på lämpligt sätt.
Kommissionen anser att de framlagda ändringsförslagen övergripande sett är positiva.
De flesta av dem är godtagbara, antingen i sin helhet (med några ändringar i utformningen) eller delvis.
Jag avser inte bara de ändringsförslag genom vilka konsumenternas ställning förstärks och de ändringsförslag som handlar om en bättre definiering av tjänster av allmänt intresse (subsidiaritetsaspekterna måste naturligtvis alltid beaktas), utan även de ändringsförslag genom vilka samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna formaliseras och de förslag som handlar om dessa myndigheters befogenheter.
Kommissionen har emellertid några reservationer när det gäller de ändringsförslag som handlar om icke-diskriminerat tillträde till nätet, vilket är absolut nödvändigt för att garantera en lojal konkurrens inom naturgas- och elsektorerna.
Därför föreslår vi några åtgärder på det här området: rättslig åtskillnad av de systemansvariga för näten - ett förslag som parlamentet instämmer i - och att fastställa tillträde till nätet på grundval av tariffer som offentliggjorts på förhand, vilket innebär att det förhandlade tillträdet tas bort.
Jag vill tacka Van Velzen som kommer att dra tillbaka de ändringsförslag som handlar om förhandlat tillträde, eftersom jag anser att detta tydliggör debatten mycket och underlättar det slutliga avtalet.
Kommissionen kan inte heller godta det ändringsförslag genom vilket förslaget delas upp i två olika texter, en för el och en för gas, med tanke på att de två marknadernas ömsesidiga beroende ökar och det faktum att den största delen av den nya elproduktionen kommer att grundas just på produktion av naturgas.
Kommissionen anser att det ändringsförslag som handlar om medel för att avveckla kärnkraften är lika viktigt.
Kommissionen är medveten om hur viktigt det är att se till att det ständigt finns tillgång till medel för framtida avvecklingar, inte bara för effekterna på den inre energimarkanden, utan även för att se till att dessa medel används särskilt för dessa åtgärder.
Dessa fonder är avsedda för ett särskilt ändamål, vilket är tydligt definierat och detta måste alltid respekteras.
Av detta skäl och för att behandla den här frågan på lämpligt sätt förbinder sig kommissionen att lägga fram ett förslag under de kommande månaderna, innan den planerade behandlingen av direktivet och förordningen slutförs i parlamentet.
Denna fråga är nära sammanlänkad med systemet för garantier och säkerhet för användning och hantering av kärnkraft.
Det är ytterst viktigt att se till att medlen är tillgängliga inom den ram som gäller för dessa och vi undersöker den bästa rättsliga metoden för att komma med ett förslag i den riktningen.
När det gäller förordningen vill jag även gratulera Mombaur till hans fantastiska arbete.
Kommissionen kan stödja de flesta av de ändringsförslag som har lagts fram, i vissa fall behöver små ändringar införas.
Så är till exempel fallet med de ändringsförslag i vilka det föreslås att en grupp av nationella tillsynsmyndigheter med rådgivande funktion skall inrättas, eller de förslag där man föreslår att särskilda regler skall fastställas för de så kallade nationella sammanlänkningarna.
Jag går över till att ta upp de ändringsförslag som vi har svårt att godta.
Nummer 19 till exempel, i vilket man föreslår att förfarandet för kommittén för energireglering som förutses i förordningen endast skall gälla i fyra år, och att parlamentet och rådet efter den tidsperioden åter skall pröva denna fråga på förslag från kommissionen.
Jag vet att parlamentet har beaktat denna bestämmelse om åtskillnad i regelverket om finansiella tjänster och Lamfalussyrapporten, men ordförande Prodi sade själv tydligt i sin förklaring inför parlamentet den 5 februari att detta fall inte fick utgöra ett prejudikat.
Jag kan emellertid försäkra er om att kommissionen kommer att anstränga sig till det yttersta för att garantera största möjliga öppenhet i sina förbindelser med parlamentet när det gäller det planerade förfarandet i förordningen om tillträde till nätet för den gränsöverskridande handeln med el i enlighet med överenskommelsen mellan Europaparlamentet och kommissionen om de metoder som skall tillämpas för kommittéförfarandet.
Ändringsförslagen 5, 6, 7, 16, 20, 22, 23, 24 och 25 handlar om att ta bort alla hänvisningar i förordningen om medlemsstaternas tillsynsmyndigheter och man föreslår ett mer neutralt uttryck som behörig myndighet.
Jag anser inte att dessa ändringsförslag är lämpliga, eftersom kommissionens politik på det här området grundas på principen att alla medlemsstater skall utse en eller flera tillsynsmyndigheter, vilka har en grundläggande funktion i genomförandet av förordningen.
Om dessa ändringsförslag godtas kan man även se det som en motsägelse mot inrättandet av en rådgivande kommitté som utgörs av de nationella tillsynsmyndigheterna, vilket föreslås i en rad ändringsförslag från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och som kommissionen stöder.
I kommissionens förslag ges emellertid subsidiaritetsprincipen tillräcklig marginal, i syfte att varje medlemsstat skall kunna välja den metod som passar bäst.
De ändringsförslag som handlar om den behandling man bör ge den integrerade genereringen av de nationella tariffsystemen kan inte heller godtas.
Denna typ av generering måste behandlas på lämpligt sätt inom de nationella tariffsystemen, principerna om icke-diskriminering måste respekteras och de kostnader som finns upptagna i förordningen måste återspeglas.
När det gäller den viktigaste faktorn, el som produceras av förnybara energikällor, måste direktivet om förnybara energikällor följas.
Därför är det inte lämpligt att integrerade producenterna skall slippa betala vissa allmänna tariffer, vilket leder till att behandlingen från fall till fall försvinner.
Tre av ändringsförslagen handlar om att det skall preciseras i förordningen att harmoniseringen av tariffer för tillträde till de nationella näten skall begränsas till de tariffer som är tillämpliga för producenterna och att dessa skall sänkas.
Denna bestämmelse är emellertid alltför restriktiv.
De nationella tarifferna bör harmoniseras på grundval av en övergripande grundstruktur för tariffsystemen, och de normer som gäller för de nationella näten måste beaktas.
Följaktligen kan vi inte heller godta detta ändringsförslag.
Vi anser inte att det är nödvändigt att förordningen och direktivet skall träda i kraft samtidigt på grund av att de är kopplade till varandra, vilket föreslås i ändringsförslag 35.
Det är nödvändigt att främja den gränsöverskridande handeln hur som helst, oavsett om några ändringsförslag till det direktiv om el och gas som för närvarande är i kraft godtas eller inte.
Herr talman, avslutningsvis vill jag säga att omröstningen om dessa texter är av allra största vikt.
Jag hoppas att parlamentets stöd till de huvudsakliga riktlinjerna och det breda samförstånd som råder mellan parlamentet och rådet om åtgärderna leder till att förhandlingarna i Barcelona får en skjuts framåt och att parlamentet, rådet och kommissionen sedan, vilket Adam betonade förut, fullständigt stöder denna reglerade avreglering av el- och gassektorn i sina förhandlingar, eftersom det är en viktig pusselbit i genomförandet av den inre marknaden och följaktligen för den europeiska ekonomins konkurrenskraft.
