# ID: svediakorp-gov423261
# author: Désir (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 448
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru kommissionär, kära kolleger!
Energin är inte en sektor som andra, och det är anledningen till att debatten inte kan begränsas till enbart frågan om att öppna för konkurrensen och tidsplanen för detta.
Säkerheten när det gäller försörjning, territoriell sammanhållning, utveckling av nät och sammankopplingar, modernisering av anläggningar och strävan efter skyldigheter att tillhandahålla offentlig service är lika grundläggande aspekter som kräver långfristiga investeringar utan omedelbar lönsamhet, men som måste garanteras om vi inte vill hamna i en? kalifornisk situation?.
Sektorn måste alltså organiseras noggrant och en balans måste upprätthållas mellan det som sorterar under marknadsmekanismerna och det som måste sortera under andra krav eller andra system.
Vissa här gör sig till? besjungare? av konkurrensutsättningen.
Men när man tittar på situationen i de olika länderna kan man konstatera att lagstiftningsramen är en sak, medan verkligheten för att öppna marknaden är något annat.
Marknaden i Tyskland är exempelvis teoretiskt öppen till 100 procent, men åtminstone 3 procent av elen importeras från utlandet.
Kanske skulle det vara bättre att planera för en mindre snabb öppningstakt och i stället kunna hålla sina löften.
Ur den synvinkeln är det datum som föreslagits av kommissionen för att öppna marknaden för industriella kunder, nämligen den 1 januari 2003, inte realistiskt och ger inte ens tillräckligt med tid för de länder där det blir nödvändigt att anta en lag om införlivande.
Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi har därför föreslagit en tidsfrist om 24 månader efter att direktivet antagits.
Dessutom, och det är innebörden i ändringsförslag 177 som redan nämnts av Philippe Herzog, har vi begärt att man skall se till att när öppningen sker skall sektorns övriga beståndsdelar vara operativa, exempelvis skyldighet till offentlig service, säkerhet när det gäller försörjning, försvar av förnybar energi, anläggningarnas säkerhet samt miljöskydd.
När det avslutningsvis gäller privatkunderna, hushållen, måste man ta hänsyn till det faktum att i vissa länder är rättvisa tariffer en fullständig del av den offentliga servicen.
Vare sig man bor på landet, i en isolerad dal eller i stan, betalar man samma pris för sina kilowattimmar.
Det betraktas som en del av lika tillgång till offentlig service.
Vi föreslår därför att de stater som så önskar kan behålla en sektor som inte öppnas för konkurrens, så att det fortfarande är möjligt att göra fördelningar, och att rättvis tillgång till offentlig service när det gäller energi fortsätter att vara verklighet i våra länder.
Jag hoppas att rådet tar hänsyn till det.
