# ID: svediakorp-gov423218
# author: Turchi (UEN). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 372
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kolleger!
Låt mig först av allt gratulera de båda föredragandena Färm och Stenmarck till det arbete de har utfört.
Detta är två goda betänkanden, som på ett detaljerat sätt anger vad som borde vara prioriteringarna inför nästa budgetår.
Fem olika politiska prioriteringar har lyfts fram: utvidgningen och föranslutningsstrategin, externa åtgärder, intern säkerhet, reformeringen av institutionerna och reformeringen av kommissionen.
Detta är punkter som jag tror att vi alla kan instämma i, framför allt om vi kraftfullt understryker nödvändigheten av att garantera att unionen har de finansiella instrument som krävs för att utföra sina prioriterade uppgifter.
Om vi skall vara ärliga så avser de meningsskiljaktigheter som allt oftare uppstår gentemot rådet eller kommissionen inte vilka insatser som vi måste ägna större uppmärksamhet, dvs. kampen mot terrorismen eller reformeringen av institutionerna - att detta är prioriterade frågor kan ingen bestrida - utan problemet uppkommer i stället när parlamentet och rådet har olika uppfattningar om hur man borde finansiera insatserna, när rådet envisas med att inte ens vilja höra talas om en revidering av budgetplanerna, när det fortsätter att betrakta flexibilitetsinstrumentet som ett instrument vars användning kan planeras från år till år.
Det är uppenbart att det är något som inte fungerar!
Jag tror att detta blir den strid som parlamentet kommer att behöva utkämpa under de kommande månaderna, en strid där vi måste uppvisa en enad och kampvillig front.
På horisontell nivå - för att använda en teknisk term - har dessutom tre särskilda behov identifierats: Behovet av att ytterligare kontrollera budgeten på teknisk och politisk nivå, till exempel genom budgetutfrågningar, behovet av att kommissionen kraftigt förbättrar sin kapacitet när det gäller utbetalningar, dvs. genomförandet, och att man därigenom i grunden eliminerar risken för att det skapas nya utestående åtaganden och slutligen - det som föredraganden har ansett sig behöva påpeka för kommissionen och rådet - behovet av att dessa institutioner rådfrågar Europaparlamentet om alla initiativ med avsevärd betydelse för budgeten, framför allt när det gäller icke obligatoriska utgifter.
När det gäller samtliga dessa tre frågor borde föredragandena kunna räkna med allas vårt stöd.
