# ID: svediakorp-gov423184
# author: Malmström (ELDR) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 873
# sentences: 47
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Fru kommissionär!
Det årliga lagstiftnings- och arbetsprogrammet är ett oerhört viktigt redskap för beslutsfattandet och planeringen här i parlamentet.
Vi utgår ifrån det när vi lägger upp vårt arbete, ett arbete som får konsekvenser för oss, för våra medlemsländers parlament och för våra medborgare.
Vi vet hur viktigt det är att det skall gå att följa beslutsvägarna i de europeiska institutionerna.
Reformarbetet i vårt parlament syftar till detta.
Det står på talman Cox agenda, och denna ambition ligger till grund för det förtjänstfulla arbete som Corbett utför när det gäller att reformera arbetsformerna.
Ökad öppenhet och tillgänglighet är också grundtankarna bakom kommissionens arbete med Vitboken om europeiska styrelseformer.
Tyvärr har arbetet med det årliga programmet inte alltid fungerat så bra.
Vid ett flertal tillfällen har parlamentet kritiserat procedurerna.
Programmet har kommit sent.
Prioriteringarna har inte varit tydliga.
Uppföljningen har varit bristfällig och många förslag har återanvänts.
Parlamentets roll i utarbetandet har varit otillfredsställande, trots att det klart och tydligt står i ramavtalet att kommissionen skall ta mesta möjliga hänsyn till de riktlinjer som föreslagits av parlamentet.
Parlamentet har emellertid svarat med väldigt långa? inköpslistor?, som kanske inte alltid har varit realistiska.
Strax före jul, när kommissionens förslag presenterades, valde ju parlamentet att inte betrakta det som ett lagstiftningsprogram, eftersom det var en text med endast generella målsättningar.
Utvecklingen av medbeslutandeförfarandet gör det nödvändigt för parlamentet, men också för rådet, att spela en större roll i förberedelserna av programmet, även om kommissionen förstås, såsom det står i fördragen, är den som har initiativrätten.
I takt med att rådet tar alltfler lagstiftningsinitiativ kan det vara svårt för parlamentet att hänga med, och ibland får vi skulden för att lagstiftning försenas.
Därför är det viktigt att rådet och årets två ordförandeländer blir delaktiga i planeringen av det årliga programmet så att det kan synkroniseras bättre.
Nu har vi efter nio månaders förhandlingar och väldigt många sammanträden enats om hur procedurerna skall kunna förbättras.
Jag menar att vi har kommit ett mycket stort steg framåt för vårt, institutionernas och medborgarnas bästa.
Överenskommelsen innebär en ganska lång process med hållpunkter, regelbunden dialog och kontrollstationer i ett nära samarbete och partnerskap.
Året inleds med en slags state of the union-debatt för det kommande året med alla institutioner inblandade, även rådet.
Den skall bygga på ett utkast till arbetsprogram som kommissionen utarbetar, och under våren skall sedan samtal mellan kommissionen och de berörda utskotten äga rum för att man tillsammans skall diskutera prioriteringar inom respektive område.
Vi som sitter i utskotten och som dagligen arbetar med frågorna har ju naturlig känsla för vilka frågor som är aktuella och vilken kompletterande lagstiftning och vilka gemensamma ståndpunkter som behövs.
Genom att utskotten involveras så tidigt blir beredskapen bättre när lagstiftningsförslaget väl kommer, och då kan arbetet gå smidigt och friktionsfritt.
I överenskommelsen ingår också en halvtidsutvärdering av det pågående lagstiftningsarbetet, och det tror jag är mycket bra för att undvika att förslag återanvänds.
En inventering av det kommande programmet sker sedan med ordförandekonferensen.
Kommissionens förslag presenteras så i kammaren i november.
Allt detta står i bilagan till det förslag vi skall rösta om i morgon.
Det årliga lagstiftningsprogrammet skall presenteras med hänvisning till en tidtabell, till den rättsliga grunden och de eventuella budgetkonsekvenserna.
Det är också viktigt att tänka på prioriteringarna och på att subsidiaritetsprincipen skall få stort genomslag.
Detta är kommissionens åtaganden, men det bygger också på att parlamentet tar ansvar och visar självdisciplin när det gäller antalet förslag som vi ber kommissionen att ta upp.
Vi kan inte göra långa listor, utan måste visa att vi kan prioritera.
Vi bör dessutom bli bättre på att snabbt utse föredraganden.
Vi har allt att vinna på att skapa ett gott samarbetsklimat med kommissionen.
För att underlätta för väljarna, oss själva och massmedia att följa lagstiftningsarbetet bör det inrättas en gemensam databas där det framgår vem som är ansvarig för förslaget i kommissionen och parlamentet.
I databasen bör också finnas uppgifter om tidsplan, budgetkonsekvenser och rättslig grund.
Databasen bör vara offentlig.
Jag tror att den skulle vara till mycket stor hjälp för våra kolleger i de nationella parlamenten.
Herr talman, jag hoppas att kommissionärerna snart, redan de närmaste dagarna, börjar besöka parlamentets utskott så att den överenskomna tidsplanen och arbetsmetoden kan börja följas snarast.
Genom att ändra procedurerna på detta sätt, tror jag att vi kan få ett arbetssätt och en lagstiftningscykel som blir effektivare, mer transparent och mer begriplig.
Då kan de europeiska styrelseformerna förbättras avsevärt.
Jag vill slutligen tacka fru Palacio som verkligen har ansträngt sig för att vi skulle kunna få till stånd en överenskommelse.
Det märks att Ni har varit parlamentariker och förstår parlamentets problem och oro.
Jag vill verkligen tacka också de övriga partigrupperna för det samarbete vi har haft för att komma fram till detta slutresultat.
