# ID: svediakorp-gov423166
# author: Cocilovo (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 333
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Beträffande den gemensamma ståndpunkten skall jag begränsa mig till att säga att jag håller med om allt vad föredraganden Ferber har sagt, vilket också många kolleger har upprepat.
Jag anser inte att det handlar om en negativ kompromiss som alla kommer att bli missnöjda med utan snarare att det är en positiv kompromiss, framför allt eftersom den ger en säkerhet: vi kan vara säkra på att avregleringen sker gradvis och under ansvar, utan att vi på minsta sätt offrar kravet på samhällsomfattande tjänster, vi kan vara säkra på att ha en riktpunkt också för omorganisationen av produktionen och tjänsterna som har som främsta syfte att se till att konsumenterna får tjänster med hög kvalitet till sänkta eller åtminstone konkurrenskraftiga kostnader.
Jag tror snarare att problemet i dag är att undvika att kommissionen tolkar och tillämpar texten på ett icke avsett sätt så att den uppnådda balansen förändras och framför allt att parlamentets beslutsrätt inte respekteras.
Detta gäller särskilt gemenskapsbestämmelserna om konkurrens och de enheter inom kommissionen som övervakar dem.
Man tycks ha inlett överträdelseförfarandena mot den italienska staten och det belgiska postverket utan att bry sig om att specialreglerna gäller före de generella bestämmelserna.
Inte heller tycks man bry sig om den grundregel som förtydligas i detta direktiv och som utesluter urskillningslös avreglering av de så kallade speciella tjänsterna eller tjänster med mervärde.
För dessa gäller samma pris- och viktgränser som införs i direktivet, varken mer eller mindre.
Men detta handlar också om kommissionens inställning till tillgången på terminal use, enligt Reims II-avtalet.
Det verkar snarare som om kommissionen ligger efter med förslaget till reglering av tillgången i enlighet med artikel 11 i det gamla direktivet.
Denna försening måste tas igen utan att man försöker förändra de uppnådda jämvikter mellan operatörerna som grundar sig på åtaganden om ömsesidighet och kort sagt låter de privata aktörerna åtnjuta fördelarna utan att ta på sig nackdelarna.
