# ID: svediakorp-gov423136
# author: Solbes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-03-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 748
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Jag vill tacka alla talare för deras inlägg.
Jag skall försöka bidra med några kommentarer, allmänna naturligtvis, om de olika bidrag som gjorts i dag eftersom vi tyvärr med den tid vi har till förfogande inte kan gå in på detaljer.
För det första tror jag att vi alla är överens om att vår nuvarande modell håller på att glida över i totalt oacceptabla ensidiga modeller.
Vi måste insistera på det.
Globaliseringen har regler som vi måste respektera.
Om vi inte gör det kommer naturligtvis alla globaliseringsprocesser utmynna i fiasko och de unilaterala rörelserna kommer att få stora problem för att främja fördelarna med globaliseringen.
För det andra tror jag att vi alla är överens om att globaliseringsprocessen har medfört vinster för den ekonomiska utvecklingen.
Problemet är att den också har nackdelar och därför består inte vårt arbete i, eller borde inte bestå i, att attackera globaliseringen, utan en viss globaliseringsmodell eller de negativa aspekterna av en viss globaliseringsmodell.
När kommissionen analyserade dessa frågor, vilket är anledningen till att jag lagt fram de tre rapporterna tillsammans, kom vi till slutsatsen att globaliseringsbegreppet som minimum bör innefatta de delar som handlar om förekomsten av ett internationellt ekonomiskt system, som fungerar på ett effektivt sätt, systemen för utvecklingsstöd och de delar som har med miljö och hållbar utveckling att göra.
Jag har lyssnat på ledamöterna och nu skall jag tala om var och en av dessa frågor.
Först utvecklingsstödet.
Alla är vi överens om att inrikta oss på att bekämpa fattigdomen som grundläggande del i utvecklingsstödet och att utvecklingsstödets problem inte bara gäller kvantitet, utan också kvalitet.
Jag är fullständigt för förbättringsidéerna vad gäller styrformer i vissa av dessa länder, vilket är en nyckelfaktor för att utvecklingsstöden skall fungera bättre.
Förbättringen av utvecklingsstödens kvalitet bör inte få oss att glömma kvantiteten på desamma, som vi måste medge fortfarande är otillräckliga.
Det är sant att vi kan riskera att kommissionens relativt pragmatiska förslag att till år 2006 uppnå minst 0,33 procent för unionens medlemsstater inte accepteras.
Hur som helst godtar inte andra tredjeländer detta förslag.
Vi glömmer en grundläggande fråga i hela den framtida utvecklingsprocessen: kapitalinvesteringarna.
Just de direkta investeringarna spelar en avgörande roll för hela utvecklingsprocessen och faktorer som styrformer spelar en nyckelroll i detta, precis som, vilket några av er kommenterat, alla de faktorer gör som är kopplade till förbättrad tekniköverföring samt alla andra faktorer som möjliggör en mer adekvat utveckling i dessa länder.
Jag vill göra en mycket konkret kommentar om skulden.
Det är sant att Europeiska unionen har gjort en betydande ansträngning för att efterskänka skulden till AVS-länderna.
För närvarande överstiger det bidrag som ges av unionen 1 000 miljoner euro och därför går det inledningsvis planerade målet åt rätt håll.
Är det tillräckligt?
Kanske inte.
Förmodligen måste vi sätta upp mer ambitiösa faktorer för oss.
I vår rapport om globaliseringen tar vi upp vilka de möjliga systemen är för att erhålla mer resurser i syfte att klara utvecklingsprocessen.
Utan något som helst tvivel delar jag den tes som uttryckts av dem som sagt att lösningarna inte bör vara förenklande.
Tyvärr har vi inte funnit en enda lösning som gör det möjligt att lösa alla problem.
Kommissionen anser att vi i de frågor som handlar om globaliseringen, utvecklingsstödet och miljön måste gå framåt samtidigt och tillsammans utan att glömma en grundläggande plan: åtagandena i Doha.
Handeln spelar en avgörande roll, precis som investeringsöverföringarna, i utvecklingsstödet och måste ske på ett rättvist sätt i framtiden.
För förhandlingarna efter Doha är det inte bara av grundläggande vikt att försvara våra ståndpunkter som europeisk union utan också att utvecklingsländerna försvarar sina.
Därför har kommissionen, förutom initiativet Everything but arms, föreslagit initiativ för tekniskt stöd till dessa länder så att de bättre skall kunna försvara sina intressen och i slutändan uppnå ett mycket rättvisare system.
Alla dessa faktorer tillsammans skulle göra det möjligt för oss att bli bättre, men inom några år kommer vi att fortsätta att tala om globaliseringens nödvändiga utmaningar.
Vi bör slå in på en väg som gör det möjligt att nå ett rättvisare samhälle, även om det är ett mål på lång sikt.
