# ID: svediakorp-gov423073
# author: Tannock (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 495
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Såsom parti har vi sagt i det nationella parlamentet att vi i princip är för en domstol, men problemen finns i detaljerna.
Detta är i huvudsak även den amerikanska inställningen.
Deras främsta problem (och detta påverkar även oss eftersom vi bidrar med fler FN-fredsstiftare än något annat land) är att bestämmelserna angående vad som är känt som " befälsansvar " är så vagt utarbetade att brott som begås av enskilda soldater eller grupper av soldater kan resultera i att militära och politiska ledare av högre rang anklagas för handlingar som de inte planerade, deltog i eller ens hade vetskap om på förhand.
Amerikanerna har ständigt åberopat risken för uppsåtliga åtal och vi stöder deras intressen.
Det är en anledning till att det konservativa partiet röstade emot det i april förra året och det förblir vår ståndpunkt.
Det är sålunda inte frågan om att vara " Little Englanders " (EU-motståndare) utan om länder med riktiga internationella ansvar som är försiktiga med vad de undertecknar.
Clinton undertecknade i sista stund men gjorde ett (allmänt) tillkännagivande där han rekommenderade att hans efterträdare inte skulle presentera fördraget för senaten för ratificering.
Bush har sagt att han inte skall göra det och det finns ändå praktiskt taget inget stöd för det i senaten.
Det finns också problemet med punkt a) i samlingsresolutionen, i vilken föreslås att terrorister som begår krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten skall kunna prövas enligt domstolens bestämmelser.
Detta debatteras livligt bland många juridiska experter (inbegripet underhusets bibliotek) och regeringar, varav en del försäkrade vid mötet i Rom att terroristaktioner inte uttryckligen var inkluderade i stadgan.
Jag hänvisar till den franska regeringens ratifikationsförklaring som fastslår att: " Den franska republikens regering anser att termen ' väpnad konflikt ' i artikel 8, punkt 2 b) och c) i och av sig själv och i sitt sammanhang hänvisar till en situation av ett slag som inte innefattar vanliga brottsförövanden, såsom terrordåd, antingen kollektiva eller enskilda. "
Den brittiska regeringen utfärdade en liknande förklaring i juni 1999 och hoppades på att hitta ett sätt på vilket man kan komma överens om att terrordåd skall inkluderas i framtiden.
Efter den 11 september är det självklart svårare att säga att bestämmelserna skall gälla för alla utom terrorister.
Att säga att de skall gälla för dem är ett sätt att försöka ge sig på det omöjliga, men det är minst sagt en omtvistad tolkning.
Det finns ännu ett problem, det som Tory-medlemmar som Douglas Hurd tog upp i överhuset angående de problem den kan komma att utgöra för att komma överens i internationella konflikter.
Detta bekymmer lindras dock till en viss grad av FN: s säkerhetsråds makt att förhindra åtal i den internationella freden och säkerhetens intresse.
De demokratiska rättigheterna i Turkiet
