# ID: svediakorp-gov423020
# author: Echerer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 444
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger, ärade kommissionär!
I samband med det senaste betänkandet om utbildning nämnde Roy Perry det årliga stödet till olivodlingen: 167 miljoner på fem år - allmosor åt kulturen.
Detta är inget nytt för mig som skådespelerska.
Jag är van vid sådant.
Det är tragiskt att vi inte kan ändra på och förbättra detta.
Jag vill rikta ett tack till föredraganden, särskilt för den öppna dialog som han har fört med oss skuggföredragande.
Han har verkligen funnits på plats för att lyssna, och vi har sedan kunnat diskutera.
Vi har två stora problem.
Det ena är den innehållsliga utformningen inför framtiden, de frågor som vi ställer oss nu.
Detta är inte att föregripa debatten, det har kollegan Pack redan sagt, tvärtom måste debatten föras redan nu om vi 2004 behöver friska idéer för 2005, om vi vill gestalta ett nytt program, förutsatt att sådana fortfarande finns då.
Det andra problemområdet är förvaltningen, kostnader för byråkratin, för vaga kriterier för urvalet, metoder för genomförandet som behöver förändras.
Det finns många detaljer att läsa om i betänkandet.
Även i nuläget vill jag propagera offentligt för detta kulturprogram, för Kultur 2000.
Att det är kulturen och kulturprogrammen som är Europas själ har vi hört från samtliga kolleger.
Ni förstår, konst och kultur är multiplikatorerna i vår integrationspolitik, och om vi förlorar dessa partner på vår gemensamma väg, då kommer vi att krympa allt mer och bli allt svagare i den kamp som vi egentligen vill föra tillsammans.
Bekännelsen till kulturen hör och läser vi om i varenda söndagstidning, till handling kommer det aldrig.
Jag har tröttnat på att säga detta, ändå måste det upprepas gång på gång.
Det är inte enbart kulturministrarna, utan även finansministrarna som bär ansvaret.
I detta Europa måste var och en kunna finna sin plats i samhället.
Alla söker, kanske från vaggan till graven, för att återigen använda detta talesätt.
Var och en vill också kunna känna igen sig i det europeiska samhället, i den spegel som EU-samhället håller upp, och det är detta som är konsten och kulturen.
Om vi inte kan göra också detta möjligt, kommer vi inte att klara uppgiften att ta tag i konflikter redan i deras linda, och detta är ett ansvar som vi bär gemensamt i EU.
Parlamentet kämpar, kommissionen kämpar.
Och om vi inte lyckas vinna rådets stöd, står vi där ensamma!
