# ID: svediakorp-gov423017
# author: Pack (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 327
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Låt mig hjärtligt tacka Vasco Graça Moura för att han med en sådan noggrannhet och en sådan bestämdhet har försökt lokalisera Europaparlamentets politiska riktlinjer även i genomförandet av detta program.
Till exempel: Var öppnar programmet upp för kulturlivet och gör medborgarna mer delaktiga i detsamma?
Vilka åtgärder engagerar medborgarna?
De stora administrativa kostnaderna och kriterierna för förvaltningen av programmet får inte överskugga och heller inte ifrågasätta programmets ursprungliga mål.
Efter detta betänkande måste vi vara tydliga och säga: Vad förväntar vi oss egentligen av en kulturpolitik på EU-nivå, inte minst inom ramen för utvidgningen och det förestående konventet?
Om man talar med kulturarbetare i dag är alla rädda att kulturen skall falla offer för debatten kring konventet och debatten om subsidiaritetsprincipen.
Jag hoppas att så inte blir fallet, och vi kommer att kämpa mot detta.
Hur kan programmet förbättras på det operationella planet och bli ett verkligt instrument för kulturella åtgärder som motsvarar kraven från såväl kulturarbetarna som medborgarna?
Skall programmet arbeta för kulturarbetarna eller snarare för medborgarens bästa?
Med tanke på hur nuläget ser ut, är detta frågor som vi måste ställa oss inför framtiden.
Givetvis behöver även detta program utrustas bättre finansiellt sett för att det inte skall skapa mer frustration än tillfredsställelse.
Därmed vill jag inte föregripa debatten om det efterföljande programmet efter 2004, men även Graça Moura tog upp detta, som ju redan pågår för fullt i kommissionen.
Betänkandet stimulerar oss dock till att verkligen ta tag i detta redan nu, så att fältet inte lämnas fritt i konventet åt någon som helst motståndare till det kulturpolitiska arbetet på EU-nivå.
Jag vill påminna alla om att EU: s kulturpolitik, som respekterar olikheter och kulturella traditioner, för in medborgarna i kärnan av den politiska debatten, vilket är det enda sättet att ge Europa en själ.
