# ID: svediakorp-gov423006
# author: Mussa (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 332
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag gratulerar Doris Pack till betänkandet om Sokratesprogrammet, vilket jag tar som utgångspunkt för att framföra en rad synpunkter.
Det är säkert så att vi kan hävda att huvudmålet, nämligen att utveckla det europeiska medborgarskapet och särskilt att förbättra utbildningssystemens kvalitet, har uppnåtts till fullo.
Bevisen för detta är de betydande fördelar det innebär att öppna sig för andra kulturer, komma över fördomar och kulturella stereotyper och därmed lära sig språk, fördelar som har kommit Sokratesstipendiaterna till del.
Icke desto mindre finns det några svaga punkter, som till exempel integrationen mellan Sokratesprogrammet och programmen Comenius, Lingua och Leonardo da Vinci, vilken kommer att fordra betydande förändringar, bättre samordning och förstärkningar.
En fråga som jag absolut anser att det skall tas stor hänsyn till är det ekonomiska stödet till Sokratesstipendiaterna: avsättningarna är inte tillräckliga för att studenterna skall klara sig på dem, eftersom det finns ett kriterium för kvantitativ fördelning av stipendierna som har lett till att de medel som kan fördelas har reducerats alltför mycket.
Man kan notera stora skillnader mellan nationerna, men allmänt sett har vi en total minskning av de stipendiesummor som beviljas till varje student medan familjernas bidrag tenderar att öka.
Som betonas i betänkandet innebär naturligtvis denna tendens en risk för ökande ojämlikhet mellan studenterna.
Vi måste tillhandahålla erforderliga medel som är tillräckliga för att man på ett självständigt sätt, det vill säga utan familjernas nödvändiga stöd, skall kunna göra en fördelning som baserar sig både på den sökandes land och det land i vilket han studerar, med hänsyn till att stipendierna inte skall vara differentierade.
En sådan ekonomisk diskriminering skulle innebära att endast de individer som kan räkna med familjens stöd skulle kunna delta i programmet.
En annan mycket negativ aspekt på stipendietilldelningen är det byråkratiska finansieringsförfarandet som för närvarande dras med stora förseningar och vilket verkligen måste åtgärdas.
