# ID: svediakorp-gov422976
# author: Dupuis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 507
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag är mycket glad över att se er så högt uppflugen, om uttrycket tillåts.
Fru kommissionär, kära kolleger!
Jag skulle vilja tacka föredraganden Per Gahrton för hans många försök att föra detta betänkande till en godtagbar nivå.
Jag tror att han i sin inledning mycket tydligt erinrat oss om att vi ännu inte kommit dit, vi har fortfarande mycket långt kvar.
I dag är, som han sade, södra Kaukasien en krutdurk och norra Kaukasien skall vi bara inte tala om.
I dag har vi i södra Kaukasien de öppna frågorna med Abchazien, Karabach, Syd-Ossetien, Adjarien.
Alla dessa frågor har funnits i många år.
Under tretton år av övergång från kommunism till demokrati och med en investering på en miljard euro, det belopp som Europeiska unionen investerat i denna region under 13 år, tror jag inte att vi kan säga att den europeiska politiken i denna region har varit särskilt framgångsrik.
Såsom Gahrton säger är det framtidsutsikterna som är sakfrågan, och särskilt kommissionen - rådet är medbrottsling som vanligt - vägrar att ge detta land ett politiskt perspektiv och låtsas att man inte anser att det enda kriteriet för att tillhöra Europeiska unionen är att medborgare i ett land känner sig som européer.
Det räcker med att resa till Georgien, Azerbajdzjan eller Armenien för att inse att dessa medborgare känner sig som européer och att vi därför inte har någon som helst anledning att förvägra dem denna europeiska framtidsutsikt, vilket vi gör på tusen sätt.
Det andra mycket allvarliga problemet, och där ordförande Prodis ansvar är avgörande, är att man inte tar hänsyn till Europeiska unionens grundläggande intressen: det gäller de avtal som undertecknas månad efter månad, år efter år, med den ryska federationen.
Alla pipe-lines måste gå genom Polen för att komma till Ryssland.
Ingen väg för energitillförsel får gå via Kaukasien.
Om vi inte hade haft amerikanerna skulle det inte ens ha funnits den lilla pipe-line som går igenom Azerbajdzjan och Georgien.
Det är en politik som uppmuntrar till beroende och inte till ömsesidigt beroende.
Självfallet tror kommissionär Poul Nielsen att Kaukasien är en region som är befolkad som Grönland eller Antarktis.
Så är inte fallet.
Kommissionen glömmer att Kaukasien är vägen för att komma till Centralasien, som är morgondagens stora energileverantör.
Det är den framtidsutsikt som kommissionen och rådet erbjuder oss, när vi kunde, när parlamentet kunde, uppmana kommissionen att göra en stark gest, en stark politisk gest, genom att erbjuda dessa tre länder att bli kandidatländer, att bli medlemmar i Europeiska unionen om tio år, när de är beredda.
De kommer då att kunna vara beredda eftersom de kommer att ha framtidsutsikter.
I dag kan det bara vara den krutdurk som Per Gahrton talade om och som sannolikt kommer att explodera vid flera tillfällen.
