# ID: svediakorp-gov422959
# author: Buitenweg (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 745
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Herr talman!
Jag skall tala om båda dokumenten, inte enbart om parlamentets budget utan även om konventets budget, ett betänkande som jag har utarbetat tillsammans med Costa Neves.
Båda dessa betänkanden står nämligen i nära anslutning till varandra.
Konventet om Europeiska unionens framtid inleds i morgon.
Vi har alltså gott om tid för att fastställa finansieringen av detta.
Konventet erbjuder en god möjlighet att få en mer handlingskraftig institution, att åstadkomma mer effektivitet här i parlamentet och även att höja legitimiteten för institutionerna.
Idén med ett sådant möte mellan företrädare för parlamentet och regeringar har sitt ursprung här i parlamentet.
Europaparlamentet lägger stor vikt vid att detta konvent skall bli lyckat.
Av den orsaken har vi bland annat också gått med på ett brådskande förfarande.
Jag hoppas därför att parlamentet möjliggör att tilläggs- och ändringsbudgeten nr 1 / 2002 godkänns i morgon, samma dag som konventet inleds.
Några detaljer om konventets budget.
Rådets generalsekreterare har gjort en uppskattning och kommit fram till ett belopp på ungefär 10,5 miljoner euro för en period av 10 månader, till december 2002.
En del av detta belopp, 6,5 miljoner euro, skall tas ut av deltagarna: de tre institutionerna - parlament, kommission och råd - regeringarna och medlemsstaternas eller kandidatländernas parlament.
Det gäller då till exempel olika resekostnader som institutionerna eller de nationella regeringarna normalt står för.
Därefter kvarstår ett belopp på ungefär 4 miljoner euro.
Detta är det belopp som det egentligen handlar om här, för det är alltså konventets egen budget.
Hur skall beslutanderätten över dessa 4 miljoner euro regleras?
Det rör sig naturligtvis bara om ett begränsat belopp, men det är ändå politiskt sett mycket viktigt att de tre institutionerna har tillräckligt att säga till om när det gäller budgeten.
På den begränsade praktiska nivån diskuterar konventet självt och dess presidium naturligtvis budgetdispositionen, men när det gäller omfördelning av utgiftspotter, exempelvis om man vill använda mer pengar till dagtraktamenten på bekostnad av forumet för icke-statliga organisationer och medborgare, då är det en politisk fråga.
Då är det viktigt just för ett parlament som vill spela en viktig roll i konventet att också ha beslutanderätt över budgeten.
Problemet är emellertid att konventet självt inte har någon rättslig grund och att de normala budgetprinciperna alltså inte varit tillämpliga.
Medlemsstaterna ville inte att parlamentet och rådet skulle utgöra budgetmyndighetens två grenar, utan att Europeiska unionens gemensamma medlemsstater skulle ha den slutgiltiga beslutanderätten.
Det var visserligen tråkigt för oss, men vi har visat förståelse för detta problem under förhandlingarna och har löst det på så sätt att medlemsstaterna kan ge det slutgiltiga godkännandet, men först efter det att de tre institutionerna har gett sitt samtycke.
Medlemsstaterna kan alltså endast godkänna något om de tre institutionerna delar uppfattningen.
Därmed har alltså även Europaparlamentet vetorätt, beslutanderätt över budgeten, och även insyn och information, vi kan bevilja ansvarsfrihet och liknande, och vi har alltså i praktiken bibehållit parlamentets viktiga landvinningar.
Jag förstår mycket väl att denna lösning inte är värt något skönhetspris.
Vi hade naturligtvis helt enkelt hellre sett att beloppet tagits upp på normalt sätt i budgeten, men det fanns inget annat sätt, för det fanns ingen rättslig grund.
Sett mot denna bakgrund tycker jag därför att budgetutskottet har nått ett mycket gediget resultat.
Trots detta har en del kritik yttrats.
Jag var hos presidiet i dag, och även där var man orolig för parlamentets roll och för frågan vilken betydelse det har att parlamentet inte uppträder mot rådet utan mot de gemensamma medlemsstaterna.
Även inom budgetkontrollutskottet, budgetutskottet och utskottet för konstitutionella frågor rådde det oro.
Därför har vi tagit upp ett långt ändringsförslag i resolutionen där framstegen i avtalet ännu en gång uttryckligen beskrivs och där det också tas upp att detta avtal in sui inte är av rättslig karaktär: det är ett undantag, det är ett avtal som endast är tillämpligt på denna situation.
Jag hoppas att detta tillägg där vi så starkt betonar att det är ett undantag, liksom det faktum att vi ändå har lyckats behålla parlamentets beslutanderätt över budgeten, kommer att leda till att detta avtal kan räkna med ett brett stöd.
