# ID: svediakorp-gov422950
# author: Blak (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 887
# sentences: 52
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DA) Herr talman!
I ansvarsfriskrivningen för 1999 har vi gått igenom hela budgeten.
Alla sektorer har belysts.
Alla Europeiska unionens institutioner har läst och skrivit under, för även om det slutgiltigt är kommissionen som ansvarar för genomförandet av budgeten står denna inte ensam.
Den är bunden av beslut som fattas i parlamentet och rådet och är beroende av hur effektiv kontrollen är i medlemsstaterna.
Jordbruksområdet är ett lysande exempel.
Kommissionen föreslår en reformering av jordbrukspolitiken, men rådet och parlamentet stretar emot och föreslår att bestämmelserna skall göras ännu mer byråkratiska, generösa och känsliga för fusk och svindel.
Lin-, mjölk- och sockerordningarna är bra exempel.
Det finns dock fortfarande behov av en grundläggande reformering och en ny förvaltningskultur inom kommissionen.
Vi är inte alltid eniga med kommissionen, men har i det stora hela samma mål, nämligen att kommissionen skall bli en effektiv och modern administration.
Det viktigaste är att kommissionens reformplan fungerar som den skall.
Min ursprungliga plan var att jämföra kommissionens individuella generaldirektorat och betygsätta vart och ett av dessa.
Det skulle vara i linje med reformens anda, men en sådan jämförelse har inte varit möjlig att genomföra.
Jag vill uppmana revisionsrätten att undersöka praxis i medlemsstaterna.
Ansvarsfriskrivningen för 1999 satte fingret på en del mycket ömma punkter när det gäller kommissionens förvaltning.
En av de viktigaste var den bristfälliga överblicken över revisionsrapporterna och avsaknaden av uppföljning.
I betänkandet om ansvarsfrihet för 1999 ombeds kommissionen sända parlamentet en rapport två gånger om året, vilken skall utgöra en sammanfattning av revisionsrapporterna och rekommendationerna i dessa, samt av uppföljningen till dessa rapporter.
Det förefaller som om kommissionen endast kommer att gå med på att internrevisionstjänsten informerar parlamentet en gång om året, vilket definitivt inte är tillräckligt.
Styrekonomen informerade tidigare parlamentet fyra gånger om året, och det förväntar vi oss också från den nya avdelningen.
Utlämnandet av information är alltid den största tvistefrågan mellan parlamentet och kommissionen.
Jag har fått oerhört mycket information utlämnad i samband med ansvarsfriskrivningen för 1999 och för detta vill jag tacka kommissionen.
Men det är nödvändigt med tydliga regler som kan gälla oavsett vem som står för ansvarsfriskrivningen, och oavsett vem kommissionären är.
Ramavtalet är inte bra.
Det kan användas som ett medel för att hålla inne dokument och för att hålla dokument konfidentiella.
Det är nämligen kommissionen som slutgiltigt bestämmer om ett dokument skall vara konfidentiellt.
Dessutom är avtalet byråkratiskt och medför stora fördröjningar.
Jag har respekterat ramavtalet eftersom det är det som gäller för närvarande, men jag tycker att vi skall arbeta för att det skall omförhandlas, och jag vill be vår talman Cox om att i synnerhet på detta område leva upp till sina löften om öppenhet och reformer.
Budgetkontrollutskottet skulle gärna vilja ägna mer tid åt utvärdering.
Vi måste garantera " value for money ".
Jag har tyvärr intrycket av att de flesta utvärderingar helt enkelt bara arkiveras.
Kommissionen har lovat att lägga fram resultat från genomförda utvärderingar, men preciserar inte på vilket sätt eller hur ofta.
Vad säger kommissionen om att informera en gång i kvartalet eller en gång i halvåret?
Det finns flera konkreta punkter från ansvarsfriskrivningen för 1999 som det inte varit möjligt att följa upp, antingen för att OLAF-utredningar inte är färdiga eller för att det pågår ett disciplinärende inom kommissionen.
Flera av de stora frågorna under ansvarsfriskrivningen för 1999 ligger fortfarande hos OLAF, som inte arbetar alltför snabbt.
Detta gäller t.ex.
IRELA-ärendet.
Det har fokuserats mycket på IRELA, det nu stängda Institutet för Europa-Latinamerikafrågor.
Jag är inte ledsen över att institutet har stängts - kommissionen har nu delegationer i de flesta latinamerikanska länder som tar hand om förbindelserna mellan Europa och denna världsdel - men det skall avslutas ordentligt.
OLAF håller för närvarande på att avsluta en intern undersökning för att man skall kunna avgöra om disciplinärenden skall inledas.
IRELA har fortfarande 3,4 miljoner euro att betala tillbaka.
Jag skulle gärna vilja fråga kommissionen hur det går med återbetalningen av dessa.
Jag skulle också gärna vilja rosa kommissionen och i synnerhet fru Schreyer för uppföljningen av Flechard-ärendet.
Detta visade att det går att erkänna ett misstag och sedan ändra reglerna.
Jag tycker verkligen att det är ett bra resultat vi har nått fram till.
Sedan är det frågan om Stockholmskontoret som i gengäld inte kan avslutas.
Jag accepterar att ärendet ligger hos de svenska åklagarmyndigheterna, men vi blir tvungna att göra någonting åt det här.
Till sist vill jag gärna tacka för ett och ett halv års fint samarbete och rikta ett särskilt tack till kommissionär Schreyer.
Det har varit ett nöje att arbeta tillsammans med en kompetent person.
Det har utvecklat sig till inte bara ett samarbete utan närmast en fin vänskap, vilket gjort att vi kunnat uppnå fantastiska resultat.
Detta vill jag verkligen tacka för här i kammaren, och dessutom säga att om vi kan fortsätta så här har vi verkligen någonting att bygga vidare på.
Det är verkligen bra.
