# ID: svediakorp-gov422933
# author: Sacrédeus (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 347
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Kristdemokraterna i PPE-DE-gruppen kan helt stödja det som har sagts från rådet och från kommissionen.
Författningsdomstolen i Turkiet vill olagligförklara ytterligare ett politiskt parti.
Under de senaste 40 åren har så många som 23 politiska partier olagligförklarats i Turkiet.
Det har gällt religiöst, regionalt, kulturellt och etniskt baserade partier som har ansetts strida mot den kemalistiska enhetsstatens struktur.
Låt mig göra en tydlig jämförelse.
Om vi hade haft en sådan författning i Europeiska unionens olika medlemsstater, skulle ett stort antal partier ha olagligförklarats.
Det skulle t.ex. även gälla mitt eget parti, det svenska kristdemokratiska partiet, och dess systerpartier runtom i unionen.
Jag lovar att vi från Europaparlamentet med all kraft, all energi och all uthållighet kommer att följa denna juridiska process i Turkiet.
Vi har för avsikt att inom ramen för en ad hoc-delegation agera till skydd för demokratiska rättigheter, flerpartisystem och självfallet även för den kurdiska minoritetens rättigheter i Turkiet.
Kemal Atatürk, som dog för mer än 60 år sedan, grundade en turkisk enhetsstat.
Det är dags för en debatt bland de turkiska medborgarna om huruvida denna författning och denna enhetsstat fyller det moderna samhällets och den pluralistiska demokratins krav.
Min uppfattning är att den kemalistiska enhetsstaten mer bygger på auktoritär lojalitet, makt, hot och tvång än på att vinna hjärtats övertygelse, en inre lojalitet, sund kärlek och patriotism i förhållande till det egna landet.
Den tiden borde vara förbi då en författningsdomstol olagligförklarar det ena politiska partiet efter det andra.
Det gäller dessutom oftast stora politiska partier.
Turkiet har inte undertecknat Europarådets konvention gällande minoriteters rättigheter.
Man baserar sig ytterst på Kemal Atatürks författning som går tillbaka till 1920- och 1930-talet.
Jag ställer mig frågan om inte Turkiet faktiskt gör självmål, genom att inte öppna sig för omvärlden och inte agera på ett annat sätt gentemot sina minoriteter.
Bara så kan folkets kärlek vinnas i Turkiet och i övriga Europa.
