# ID: svediakorp-gov422863
# author: Rato y Figaredo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,020
# sentences: 53
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Tack så mycket, herr talman, för den aktning parlamentet visar rådets ordförandeskap.
Det är inte alla parlament som behandlar regeringar på ett sådant vänligt sätt.
När det gäller reformen av kapitalmarknaderna och marknaden för finansiella tjänster, anser ordförandeskapet att slutförandet av integreringsprocessen av det europeiska finanssystemet är en av de grundläggande utmaningarna bland ordförandeskapets allmänna mål.
Ansträngningarna för en verklig finans- och kapitalmarknad i Europa kan sammanfattas i tre stora områden: det första är att nå en fullständigt integrerad marknad för värdepapper, det vill säga, att de europeiska börserna är fullständigt integrerade år 2003, det andra handlar om att uppnå den så kallade " handlingsplanen för finansiella tjänster " till år 2005 och slutligen att uppnå målen i " handlingsplanen för riskkapital ", som är en grundläggande beståndsdel i utvecklingen av finansiering av de små och medelstora företagen.
Detta är utan tvivel ambitiösa mål, herr talman, som man inte kan nå - och jag tror att alla de europeiska institutionerna har insett detta - utan ett smidigare och mer flexibelt lagstiftningsförfarande som motsvarar dynamiken i finansmarknaderna, som dessutom, vilket vi alla vet, är fullständigt globaliserade.
I enlighet med de initiativ som togs under det franska ordförandeskapet inrättades en arbetsgrupp som leds av Lamfalussy.
Den kommer att översända sina rekommendationer till de europeiska institutionerna.
Efter en förhandlingsprocess med kommissionen, rådet och parlamentet har man kommit överens, och jag vill än en gång gratulera parlamentet till dess medverkan.
De direktiv som det spanska ordförandeskapet kommer att främja i första hand, vilka även kommer att gynnas av den nya lagstiftningsramen, är de direktiv man redan har nått överenskommelser om, vilket nåddes med hjälp av impulser från de föregående ordförandeskapen, särskilt det belgiska, som jag vill ge ett erkännande i detta sammanhang.
Direktivet om missbruk av dominerande ställning på marknaden är mycket viktigt - vilket parlamentet är medvetet om - för att garantera de uppförandekoder som investeringsföretag måste följa, vilket garanterar skydd för alla investerare på europeisk nivå.
Dessutom granskar parlamentet direktivet om finansiella garantier som kan komma att antas under det spanska ordförandeskapet samt även en förordning om internationella bokföringsregler.
Denna förordning kommer att bidra till inrättandet av en europeisk ram för bokföring, vilket ökar öppenheten och möjligheterna att jämföra information från alla de europeiska finansmarknaderna.
Vi bör i Barcelona även göra framsteg och ägna uppmärksamhet åt direktiv som antagligen inte kommer att antas under spanskt ordförandeskap, men som icke desto mindre kommer att leda till avsevärda framsteg och som kan komma att antas under kommande ordförandeskap: i första hand direktivet om broschyrer, vars mål är att harmonisera utgivares skyldigheter när det gäller öppenhet och insyn, i andra hand direktivet om tillsyn över finansiella konglomerat, som kommer att möjliggöra en rimlig reglering på europeisk nivå och som även är ett försök att minska de så kallade systematiska finansiella riskerna genom ökat samarbete, vilket fastställs i Brouwer-rapporten, och i tredje hand direktivet om pensionsfonder, vilket helt klart är grundläggande för att lyckas skapa en verklig marknad för kompletterande pensionsfonder i Europa till fördel för arbetstagarna och deras behov, garantera säkerhet för investerare och frihet att kunna diversifiera dessa fondportföljer inom en säkerhetsram.
Man gör även framsteg med andra direktiv, vilka vi hoppas kunna driva på under det spanska ordförandeskapet.
Herr talman, slutligen vill jag ta upp en av prioriteringarna för rådet i Barcelona: reformen av Europas arbetsmarknad.
Det står klart att utvecklingen av sysselsättningen i Europa har varit tillfredsställande men inte tillräcklig, vilket tydliggörs av det faktum att de strukturella arbetslöshetssiffrorna bibehålls även under den ekonomiska cykelns högsta nivåer och att dessa siffror är något högre än för andra områden, som till exempel Förenta staterna.
Det står även klart att arbetsmarknadens kapacitet att anpassa sig till utvecklingen av den ekonomiska cykeln garanterar en snabbare återhämtning av ekonomierna och följaktligen intensivare återhämtning av sysselsättningen när det råder hållbar tillväxt eller vid cykelns högsta nivåer.
I detta sammanhang anser ordförandeskapet att det bör göras större framsteg i skapandet av en aktiv politik för arbetsmarknaderna och att man bör koncentrera sig på grupper som har svårare att få tillträde till arbetsmarknaden och att även skattebördorna för arbetskraft bör minskas.
Vissa framsteg har redan gjorts i den riktningen, men vi anser att ansträngningarna även fortsättningsvis bör koncentreras på åtgärder för utbud av arbetskraft, som till exempel sådana som fastställs på grundval av en översyn av Luxembourgprocessen, så att vi får ett bättre system för stimulans av skapandet av arbetstillfällen.
När det gäller efterfrågan på arbetskraft bör vi främja att de arbetslösa aktivt söker arbetstillfällen genom trovärdig politik som gör det uppenbart att det är bättre att arbeta än att motta arbetslöshetsersättning, såväl ur individuell synvinkel som ur gruppens synvinkel och både när det gäller personlig utveckling och personernas ekonomiska situation.
Vi bör även främja system som utökar pensionsåldern i alla medlemsstater.
Det finns konkreta frågor som till exempel ökat anställande av kvinnlig arbetskraft, att särskild uppmärksamhet ägnas åt kvinnor som har små barn och dessa kvinnors familjeansvar i kombination med deras ansvar på arbetsplatsen, och även frågan om att öka de europeiska företagens anpassningskapacitet till utvecklingen av efterfrågan, så att företagen anpassar sina kostnader till den europeiska och internationella efterfrågan.
Vi har även frågan om system för att fastställa löner som tillåter tillräcklig flexibilitet och decentralisering, vilket ger företagen marginaler för att anpassa sig till geografiska eller sektoriella marknader som kan variera mycket i den europeiska eller globaliserade ekonomin, samtidigt som arbetsmarknadens parter får tillräckligt att säga till om.
Rörligheten är även en av utmaningarna, såväl på europeisk som nationell nivå, och särskilt på regional nivå.
Här anser jag att åtgärder för att utforma politik för god praxis och jämförelser mellan medlemsstaternas politik är av grundläggande vikt, och detta är vad vi måste driva fram i Barcelona.
Alla de frågor som har med arbetsmarknaden att göra bör inspirera till en översyn av Luxembourgprocessen och driva på antagandet av nödvändiga strukturella reformer av arbetsmarknaderna i alla Europeiska unionens medlemsstater.
Herr talman, förutom dessa tre riktlinjer för finansmarknaderna, industrinätverken och arbetsmarknaden kommer ordförandeskapet för första gången ta med en analys av förhållandet mellan tillväxt och miljö, det vill säga, behovet av en hållbar tillväxt i miljöhänseende, vid rådet i Barcelona.
För att uppnå detta måste vi göra framsteg när det gäller metoder som garanterar en hållbar utveckling.
När det gäller införandet av strategin om hållbar utveckling vid Europeiska rådet i Barcelona vill jag göra följande kommentarer:
I enlighet med vad som avtalades vid Förenta nationernas generalförsamling i Rio år 1997 lade man vid Europeiska rådet i Göteborg till en tredje miljödimension till den ekonomiska reformprocessen och i enlighet med dessa slutsatser noterar rådet behovet av att utarbeta en årlig road map för de åtgärder som skall vidtas på miljöområdet inom ramen för strategin för hållbar utveckling, som rådets ordförandeskap i samarbete med kommissionen skall beakta.
Vid Europeiska rådet i Laeken välkomnades alternativet med miljöindikatorer för att följa upp och genomföra strategin för hållbar utveckling och rådet välkomnade även den utveckling som nåtts när det gäller den europeiska ratificeringen av Kyotoprotokollet.
Genom tillämpning av de miljöindikatorer jag nämnde nyss, vilka godkändes vid rådet i Laeken den 17 januari 2002, har den första sammanfattningsrapporten lagts fram, i vilken den genomförda processen utvärderas.
När det gäller Ekofinrådet kommer man vid nästa sammanträde, som kommer att hållas i nästa vecka, den 5 mars, att diskutera en sammanfattande rapport om den här frågan som har utarbetats av Ekonomiska och finansiella kommittén, vilket kommer att göra det möjligt att garantera genomförandet av de tre dimensionerna i den hållbara utvecklingen vid Europeiska rådet i Barcelona och de följande råden under våren.
Slutsatserna från Barcelona samt kommissionens meddelande bör göra det möjligt att vid Europeiska rådet i Sevilla i slutet av det spanska ordförandeskapet den 25-26 juni, utarbeta Europeiska unionens ståndpunkt inför toppmötet om hållbar tillväxt som kommer att äga rum i Johannesburg i september år 2002.
Slutligen, herr talman, vill jag ta upp utvecklingsramen för företagare i Europa.
Denna fråga har tagits upp vid flera råd och den kommer att beaktas i Barcelona, särskilt när det gäller utveckling av en lämplig ram för de små företagen och för de nya företagarna i Europa.
Förra helgen anordnade ordförandeskapet ett informellt ministerråd om de små och medelstora företagen i Aranjuez i Spanien och man kom fram till flera slutsatser som jag vill vidarebefordra till Europaparlamentets plenum.
Den första är att man kom fram till att hålla informella sammanträden innan vårens toppmöten - toppmötena om strukturella reformer - om de små och medelstora företagen, där man kan komma fram till rekommendationer till vårens toppmöten, eftersom dessa företag utgör 90 procent av de europeiska företagen och står för en avsevärd del av sysselsättningen i våra länder.
För det andra: när det gäller toppmötet i Barcelona i synnerhet, ansåg man vid sammanträdet i Aranjuez att man till medlemsstaterna och kommissionen bör vidarebefordra behovet av att främja utvecklingsramen för de små och medelstora företagen genom två vägar: att minska tidsfrister och administrativa kostnader genom att förenkla lagstiftningen och göra den lättare att genomföra för företagarna genom att använda telematiska åtgärder.
I denna första del av en smidigare och mindre kostsam ram när det gäller tid och kostnader skall sedan en detaljerad analys göras om hur de lagstiftningsåtgärder som vidtas påverkar de små och medelstora företagen.
Följaktligen bör alla lagstiftare och regeringar först och främst tänka i liten skala och beakta vilka effekter lagstiftning och reglerande åtgärder får för de små och medelstora företagen.
De kontakter som tas med arbetsgivarorganisationer för små och medelstora företag bör även beaktas i detta sammanhang.
Herr talman, när det gäller de frågor som det spanska ordförandeskapet kommer att driva kommer man vid Ekofinrådet nästa vecka den 5 mars att analysera behovet av att förbättra och öka vår medverkan i utvecklingen av länderna i södra Medelhavsområdet och söka metoder där kostnaderna beaktas, men som även möjliggör en ökad närvaro för länderna i södra Medelhavsområdet.
Det handlar om att införa ett verkligt partnerskap för att uppnå ekonomisk och social utveckling i dessa länder.
Detta bör inte bara koncentreras på byggnadsprojekt och infrastruktur, utan även på att inrätta ett verkligt nätverk av privata industrier och handelsinrättningar, ett verkligt civilt ekonomiskt samhälle i länderna i södra Medelhavsområdet.
Det är i denna riktning man kommer att arbeta med förslagen i Ekofin, Ekonomiska och finansiella kommittén och Europeiska investeringsbanken, vilket förhoppningsvis leder till att Europeiska investeringsbanken i samarbete med kommissionen kan möjliggöra inrättandet av en institution för utveckling i Medelhavsområdet.
I denna institutions arbete skall först och främst de europeiska institutionerna och då särskilt Europeiska investeringsbanken delta, men även de länder som är låntagare kan samarbeta i utformandet av utvecklingsprogrammen och även tredjeländer inom och utanför området som vill samarbeta med Europa och med länderna i södra Medelhavsområdet med detta initiativ.
Avslutningsvis, herr talman, kommer kandidatländerna att delta i Barcelona.
I detta syfte har såväl stats- och regeringschefer som finansministrarna inbjudits till Europeiska rådet i Barcelona.
Finansministrarna kommer att sammanträda om strukturella reformer i utvidgningsländerna tillsammans med Europeiska unionens finansministrar.
Herr talman, jag vill avsluta mitt inlägg med att tacka Europaparlamentet för dess vänlighet att låta ordförandeskapet att närvara vid detta sammanträde, där vi inte bara kommer att lägga fram ordförandeskapets ståndpunkter, utan även besvara de frågor och analysera de initiativ som parlamentsledamöterna lägger fram om den strukturella reformen i Europa och om det spanska ordförandeskapets drivkraft i den frågan.
Tack så mycket, herr talman.
