# ID: svediakorp-gov422861
# author: Rato y Figaredo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,988
# sentences: 47
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman, ärade ledamöter!
Jag vill tacka Europaparlamentet för möjligheten att tala inför plenum.
Jag talade redan inför utskottet för ekonomi och valutafrågor den 7 januari, och det är ett nöje för mig att kunna lägga fram det spanska ordförandeskapets ekonomiska och finansiella prioriteringar för detta halvår, och särskilt, som ordförandeskapet sade, de som berör toppmötet i Barcelona.
Viktiga framsteg har gjorts när det gäller en del aspekter sedan den 7 januari då när jag talade inför utskottet för ekonomi och valutafrågor, som till exempel överenskommelsen mellan parlamentet, kommissionen och rådet om harmonisering av finansiella tjänster.
Jag vill å det tjänstgörande ordförandeskapets vägnar tacka för de ansträngningar som de parlamentariska grupperna har genomfört, särskilt utskottet för konstitutionella frågor, för att komma fram till ett avtal på det här området.
Om mindre än två veckor kommer vårens europeiska råd att äga rum, som kommer att avhållas under spanskt ordförandeskap i Barcelona, och jag går nu, herr talman, över till att tala om några av de huvudsakliga aspekter som kommer att behandlas vid rådets möte när det gäller det ekonomiska området.
För det första står det klart att införandet av euron, vilket det kommer att läggas fram en rapport om vid rådet i Barcelona, har varit en framgång, inte bara ur teknisk och monetär synpunkt, utan även ur politisk synvinkel, på grund av det avsevärda stöd som euron har fått av medborgarna på ett enhetligt sätt i hela unionen, i alla euroländer, och även på grund av de ansträngningar som har gjorts av såväl Europeiska centralbanken och dess utmärkta personalstyrka, som viktiga sektorer i det europeiska samhället, som till exempel finans - och handelssektorn för att det fysiska införandet av euron skulle bli en framgång.
I detta sammanhang har det europeiska samhället en skuld till alla dessa arbetstagare och yrkesmänniskor som har bidragit till att konsumenterna och familjerna så smidigt har kunnat gå över till euron.
Det är även viktigt att betona att införandet av euron måste ses som ett svar, något som jag gjorde vid sammanträdet den 7 januari med Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor.
Detta svar innebär inte bara att medborgarna godtar den gemensamma valutan, utan att de ser positivt på de europeiska integrerings- och reformprocesserna och även den ekonomiska förändringen.
I det sammanhanget anser jag att det spanska ordförandeskapets motto, " mer Europa ", perfekt överensstämmer med andan hos de miljoner europeiska medborgare som ända från början har godtagit existensen av en gemensam valuta för oss alla i euroländerna.
En av de faktorer som kännetecknar början på år 2002 ur ekonomisk synpunkt är utan tvivel nedgången i den europeiska ekonomin, mer intensiv än vad man först förutsett och som tar sig uttryck i med negativ tillväxt för produkter, till och med när det gäller några av de stora ekonomierna.
Följaktligen blir situationen vid toppmötet i Barcelona att den europeiska ekonomins tillväxtkapacitet - våra ekonomiers tillväxtkapacitet - övergår till att bli ett krav från medborgarna, ett krav som enligt ordförandeskapets åsikt måste bemötas av regeringen, Europaparlamentet och kommissionen.
Oberoende av hur snabbt de europeiska myndigheterna har svarat vissa gånger, vilket var fallet när det gäller händelserna den 11 september, råder det inte något tvivel om att när det gäller ekonomisk tillväxt och med tanke på euroekonomins goda grunder, såväl när det gäller budgetstabilitet som jag kommer att ta upp senare, som inflationistiska spänningar, är det enligt ordförandeskapets åsikt tillväxtkapaciteten som är den oumbärliga nyckelfaktorn för att återvinna de europeiska medborgarnas förtroende för en hållbar och stabil tillväxt i hela området.
I detta sammanhang kommer ökad sysselsättning och uppnående av siffror som ligger nära full sysselsättning i Europeiska unionen bero på den potentiella tillväxten på medellång och lång sikt, vilket klart och tydligt påvisas i Bullmann-betänkandet som kommer att diskuteras under vårens europeiska råd, det vill säga rådet i Barcelona, tillsammans med Karas-betänkandet om de ekonomiska konsekvenserna av attackerna den 11 september.
Av dessa skäl anser jag att man vid rådet i Barcelona måste understryka vikten av samordningsaspekter för den ekonomiska politiken, men framför allt strukturreformerna.
Herr talman, jag vill mycket kort ta upp samordningen av Europeiska unionens medlemsstaters ekonomiska politik, särskilt i euroländerna, och klart och tydligt säga att, tillsammans med tillväxt- och stabiliseringspakten, är det grundläggande instrumentet för att samordna medlemsstaternas politik de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som, vilket parlamentet mycket väl känner till, antas av Ekofinrådet, efter att ha godkänts av Europeiska rådet som äger rum i juni.
Enligt det spanska ordförandeskapets åsikt bör man vid Europeiska rådet i Barcelona informera Ekofin om de huvudsakliga frågor som bör innefattas i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och dessa förslag kommer att ingå i det dokument om nyckelfrågor, Key Issues Paper, som ordförandeskapet kommer att översända till rådet i Barcelona.
Denna handling, som för närvarande utarbetas av ordförandeskapet i enlighet med resultaten från de informella diskussionerna i Ekofin i februari och vid nästa Ekofinmöte den 5 mars där alla medlemsstater i Europeiska unionen deltar, föreslår ordförandeskapet att samordningen mellan medlemsstaternas ekonomiska politik förstärks, särskilt i euroområdet, att de åtaganden som garanterar budgetjämvikt stärks, att man bidrar till att de offentliga finansernas hållbarhet och kvalitet och naturligtvis att den europeiska ekonomins tillväxtpotential stimuleras genom strukturreformerna.
Herr talman, jag kommer att särskilt ta upp två punkter: samordningen av den ekonomiska politiken och de strukturella reformerna.
När det gäller samordning av den ekonomiska politiken står det klart att stärkandet av den inre marknaden och en högre grad av integrering och ömsesidigt beroende mellan ekonomierna i medlemsstaterna tydligt visar på behovet av en större samordning av staternas ekonomiska politik i hela unionen, särskilt i euroländerna.
Jag understryker att de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken är ett grundläggande instrument som bör ha en särskild inriktning och som man lägga särskild tonvikt vid i euroområdet, med större intensitet än tidigare.
När det gäller samordningen av den ekonomiska politiken har flera länder framfört krav, vilka ordförandeskapet anser vara mycket välgrundade, som visar på behovet av att förbättra och harmonisera den europeiska statistiken och indikatorerna, såväl makroekonomiska indikatorer som indikatorer för strukturreformer och även att en periodisk analys av den så kallade policy-mix i euroområdet utarbetas, vilket gör att vi kan garantera att kombinationen av budgetpolitik och monetär politik inom ramen för Europeiska centralbankens oberoende sammanfaller med den europeiska ekonomins behov.
Följaktligen gjordes, vilket jag redan den 7 januari sade i utskottet för ekonomi och valutafrågor, den första analysen av policy-mix i Eurogruppen i januari på grundval av rapporter från Europeiska centralbanken, kommissionen samt Ekonomiska och finansiella kommittén.
Man kom fram till slutsatsen att riktlinjerna för den makroekonomiska politiken - såväl den monetära politiken som budgetpolitiken - i Europa för närvarande är anpassade till den europeiska ekonomiska cykelns behov och det spanska ordförandeskapet har för avsikt att genomföra ytterligare en särskild debatt om policy mix innan juni månads utgång.
När det gäller samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik, måste jag även nämna behovet av att bevara principerna för makroekonomisk stabilitet och minskning av det offentliga underskottet, vilka säkerställer stabiliteten i euroområdet och i hela Europeiska unionen och samtidigt garanterar att räntesatserna utvecklas på medellång och lång sikt, en utveckling som är möjlig att förena med en återhämtning av investeringar och av företagsvärldens förtroende, vilket är en grundläggande faktor för återhämtningen av ekonomierna i hela området.
I fråga om de europeiska ländernas politiska åtaganden för stabilitetspakten och konvergensplanerna upprepar jag att det för närvarande finns avtal med var och en av medlemsstaterna för att enligt planerna nå budgetjämvikt till år 2004.
Dessutom är vi i färd med att analysera de offentliga finansernas hållbarhet och kvalitet och vi analyserar även effekterna av ålderspyramider och befolkningens åldrande i alla medlemsstater.
Kommissionen har inför medlemsstaterna, vilket parlamentet känner till, åter betonat behovet av att vidta åtgärder som garanterar hållbarhet i de offentliga finanserna.
Det är nu under dessa två första månader av året som Ekofinrådet analyserar medlemsstaternas stabilitets- och konvergensprogram för innevarande år, det vill säga för år 2002, och denna översyn genomfördes under sammanträdena i januari och februari.
Vid dessa sammanträden godkändes kommissionens samtliga rekommendationer för stabilitets- och konvergensprogram enhälligt.
När det gäller de länder där eftersläpningarna varit större jämfört med de ursprungliga beräkningarna till följd av nedgången i respektive stats inhemska efterfrågan, har det gjorts tydliga åtaganden för att uppfylla målen i stabilitetspakten såväl på kort som på lång sikt.
Herr talman, ärade ledamöter, när det gäller de strukturella reformerna kommer man vid Europeiska rådet i Barcelona att ägna särskild uppmärksamhet åt avreglering och öppnande av ett flertal marknader.
Konkret vill jag nämna tre områden som kommer vara några av de centrala frågorna vid rådet i Barcelona: reformer av industrinätverk, avreglering av de finansiella marknaderna och kapitalmarknaderna och även reformen av arbetsmarknaderna.
Jag går över, herr talman, till att ta upp dessa tre i denna ordningsföljd.
För det första: när det gäller reformer av industrinätverk, vilka huvudsakligen berör transport och energi, står det klart att de asymmetriska avregleringar som har genomförts i hela Europeiska unionen under årens lopp nu gör det nödvändigt att anpassa avregleringsnivåerna i alla länder i samma riktning och med samma intensitet.
Detta utgör å ena sidan en garanti för att avregleringarna genomförs likadant på alla de europeiska marknaderna, vilket leder till att man kan undvika skillnader som kan påverka konkurrensen i området, och å andra sidan får vi en politik för utbyte eller gränsöverskridande nät som gör det möjligt att skapa en verklig marknad med utbud och efterfrågan på europeisk nivå, såväl när det gäller energi som transport.
Enligt ordförandeskapet bör rådet i Barcelona utgöra början på en verklig energimarknad, där man går längre än de minimigränser som föreslås i det nuvarande direktivet.
För att göra detta krävs det att man antar ambitiösa tidsplaner för avreglering av gas- och elektricitetssektorerna i syfte att göra det möjligt att välja leverantör, särkilt på företagsmarknaden.
Enligt vad erfarenheterna i de länder som har gått framåt med sina tidsplaner för avreglering visar, bör dessa åtgärder vara förenliga med en högre servicekvalitet och trygg försörjning, vilket är en faktor som betecknar en statlig tjänst som levererar el i alla länder.
Avregleringen bör emellertid även innehålla instrument för mätningar av öppnande av enhetliga marknader i alla länder i området och även tydliga regler för tillträde till de stora transportnäten i syfte att garantera en verklig konkurrens från tredjeländer som kan vilja gå in på en avreglerad nationell marknad.
Dessutom bör avregleringsprocessen som sagt följas av kvantifierade mål för sammanlänkning av medlemsstaternas nät och detta kräver att man genomför åtgärderna i det lagstiftningspaket som kommissionen antog den 21 december förra året, däribland förslagen om utveckling av infrastrukturprojekt och förändringar i finansieringssystemet för de transeuropeiska energinäten.
När det gäller transporten, herr talman, anser ordförandeskapet att det finns två mål inför toppmötet i Barcelona: å ena sidan att främja paketet för ett gemensamt luftrum för flygtransporten och för det andra att främja det andra järnvägspaketet med målet att införa konkurrens för tillhandahållande av tjänster på ett progressivt sätt, framför allt när det gäller varutransporter.
Herr talman, jag går nu över till att tala om finansmarknaderna.
Herr talman, slutförandet av processen ...
Är det brukligt i Europaparlamentet att man erbjuder vatten till talarna?
