# ID: svediakorp-gov422827
# author: Prodi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 657
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) Ledamot Poettering!
Jag besvarar gärna era frågor och jag skall försöka vara mycket kortfattad.
Ni tog upp frågan om observatörer från kandidatländerna i kommissionen.
Jag anser att detta är något som bör göras.
Det är inte tekniskt enkelt, men om vi verkligen vill att kommissionen skall komma igång omedelbart efter utvidgningen så måste vi börja nu med att etablera denna pedagogiska process, denna inlärningsrelation.
Det är inte enkelt, för det är helt klart att kandidatländerna ännu inte är redo att namnge de personer som kommer att bli deras kommissionärer och reglerna har ännu inte bestämts i detalj.
Men jag kan försäkra er om att vi är medvetna om problemet och att vi vill lösa det på ett öppet och konstruktivt sätt.
För det andra: säkerheten.
Jag har alltid insisterat på att i likhet med alla allvarliga problem så är även det stora problemet med massinvandringen något som inte kan lösas på nationell nivå.
Det finns inga möjligheter att problemen med de stora flyktingvågorna från öster eller från söder skall kunna lösas på nationell nivå.
Det krävs ett europeiskt samarbete och därför måste vi komma fram till ett avslut när det gäller denna aspekt av Tammerforsdagordningen och samarbeta när det gäller att skydda gränserna i enlighet med vad vi har föreslagit.
Nästa fråga: Medelhavsbanken.
Vilket var dess politiska och ekonomiska mål?
Ramen var mycket tydlig.
Vi har under de senaste åren känt av en ökande spänning mellan länderna runt södra Medelhavet på grund av våra preferenser, som de enkelt och direkt uttryckte saken, för östra Europa.
Jag har förklarat ett det i själva verket är historien som har tvingat oss till denna omedelbara utvidgning, men att det har varit min skyldighet att så snart som möjligt inleda en strategi för södra Medelhavet.
Och så har skett.
Banken skulle kunna vara, som man säger, helt enkelt en fond eller en facility, dvs. en fond som är avsedd enbart för detta syfte, eller en riktig bank i alla avseenden.
En äkta bank har mer självständighet, mer kapacitet att ingripa i den privata sektorn, mer flexibilitet och framför allt kan den på ett bättre sätt fullgöra sin uppgift att utbilda, att se till att ledarna i länderna runt södra Medelhavet samarbetar med vårt folk.
Inriktningen är med andra ord att skapa en riktig bank, men vi har noterat det som ni oroar er för, det som alla här närvarande personer oroar sig för och som medlemsstaterna oroar sig för, dvs. att vi inte får skapa en byråkrati och en ny bank ur intet när det redan finns en europeisk investeringsbank som redan förvaltar - på ett fantastiskt bra sätt - investeringar motsvarande 9 miljarder i södra Medelhavet.
Vi måste säga att det inte finns någon som helst insolvens, med undantag av de investeringar som gjordes i Gaza, men ni inser varför det i detta speciella fall råder insolvens.
Denna erfarenhet vill vi utnyttja och därför avser kommissionens förslag en bank, men en bank vars majoritet ligger i händerna på Europeiska investeringsbanken, kommissionen och länderna runt södra Medelhavet som börjar på en blygsam nivå, javisst, men som sedan ökar sin närvaro i banken.
När det sedan gäller den sista frågan tror jag inte att kommissionen behöver förklara för parlamentet vad den har gjort.
Den har konsekvent utfört sina åligganden, de mandat den hade, och nödvändigheten av att ge en tidig varning i de fall där siffrorna visade att det var nödvändigt.
Vi har inte gjort någon särbedömning.
Vi har hållit oss till det som är vår övergripande skyldighet att lyda det mandat som vi har.
Och det kommer vi att fortsätta göra även i framtiden.
