# ID: svediakorp-gov422802
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 512
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) Herr talman!
Det är tydligt att det rör sig om ett problem som påverkar tillämpningen av en av Europas grundläggande frihetsprinciper: principen om fri rörlighet för varor.
Många förslag har hörts i fråga om möjligheten att tillämpa artiklar i fördraget, om möjligheten för kommissionen att ingripa, i syfte att förmå den franska regeringen att vidta snabbare åtgärder.
I enlighet med Europeiska unionens gällande lagstiftning får kommissionen inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater då hinder för den fria rörligheten för varor har konstaterats.
Detta förutsätter dock att en rad stränga villkor är uppfyllda, när upphovet till hindret är enstaka personer, och kommissionen får handla endast när de behöriga myndigheterna inte vidtar nödvändiga och lämpliga åtgärder.
Detta gäller uppenbarligen inte i föreliggande fall.
Stora insatser görs, kontakterna mellan kommissionen och den franska regeringen har visat sig vara nyttiga, och vi kommer att fortsätta längs denna linje.
Den franska regeringen har redan spärrat av området, man har planerat och påbörjat installationen av erforderlig teknik, men graden av övervakning, antalet poliser och vilken högteknologisk utrustning som skall installeras avgörs självfallet av den franska regeringen.
Den andra punkt som jag skulle vilja ta upp gäller problemets kärna.
Varför sker dessa trafikavbrott?
Varför förekommer dessa ständiga svårigheter för tågverksamheten genom tunneln?
Varför påträffas olagliga invandrare på olika platser som används av järnvägsgodstransportörerna?
Jag skulle följaktligen vilja säga att problemets kärna är, vilket flera ledamöter har framhållit, att det behövs en europeisk politik med gemensamma principer, en gemensam asylpolitik, så att problemet med invandrare som försöker ta sig till särskilda medlemsstater försvinner.
Kommissionen har därför redan lagt fram åtskilliga förslag om förfaranden och regler för beviljande av flyktingstatus samt om gemensamma miniminormer för mottagande av asylsökande.
I ett annat förslag fastställs kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som ansvarar för att behandla en asylansökan.
Enligt dessa förslag medför en långvarig vistelse i en medlemsstat att det är den medlemsstaten som ansvarar för att behandla asylansökan.
I det aktuella fallet och i enlighet med detta system kan de asylsökande således inte erhålla flyktingstatus i Storbritannien efter en längre tids uppehåll i Frankrike.
Jag skulle alltså vilja säga att den franska regeringen ensam ansvarar för att finna en omedelbar lösning på detta problem, som har allvarliga följder för vissa regioner - särskilt för avlägsna regioner i Storbritannien och för Skottland - men även för den europeiska kontinenten och för handelsförbindelserna med Storbritannien.
Den måste handla så snabbt som möjligt för att fullfölja den plan som lagts fram, och det förekommer även samarbeten med Storbritanniens regering och med kommissionen längs samma linje.
När det gäller problemets långsiktiga lösning - för som många ledamöter har sagt uppträder problemet i dag vid gränsen mellan Frankrike och Storbritannien, men i morgon kan vi kanske iaktta det även på andra håll i Europa - behövs ett snabbt beslut om en gemensam asylpolitik på europeisk nivå.
