# ID: svediakorp-gov422782
# author: K& (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 309
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
Den aktuella rapporten från kommissionen är mer än vad som behövs.
Den kommer att föra med sig mycket, mycket arbete i medlemsstaterna.
Föredraganden har ansträngt sig väldigt med analysen, vilket jag tackar honom för.
Jag anser nog dock att direktivet verkar vara något av ett lapptäcke.
Det finns för många luckor, och å andra sidan är nationella bestämmelser invirkade, vilket gör individuella lösningar möjliga, något som gör det hela oöverskådligt.
Det handlar speciellt om skyddet för arbetstagare, som vi ju kämpar för.
Därför är det nödvändigt att kommissionen och även medlemsstaterna uppmanas att inte bara göra definitionen och utläggningen om vissa begrepp till sina egna, utan också om att noggrant pröva eventuella avvikelser från viss lagstiftning, för att inte skapa någon förvirring, vilket i slutändan skapar motsatsen till det man egentligen ville.
De största oklarheterna i medlemsstaterna återfinns i fråga om den högsta tillåtna arbetstiden, trots att tydliga gränser finns formulerade i artikel 6 och artikel 18 i slutbestämmelserna.
Möjligheterna att även genomföra direktivet genom fördrag eller avtal mellan arbetsmarknadens partner kan i grund och botten betraktas som positiva.
De måste också faktiskt följas, och det i direktivets anda, utan några bakdörrar och utan möjlighet att dra sig ur halvvägs.
Det är också ett akut krav att begreppet " beredskapstjänster " definieras tydligare, och att framför allt EG-domstolens dom i det här avseendet verkställs.
Domen i Luxemburg har tydligt framhävt en svag punkt i det här direktivet, det är beklagligt att kommissionen måste halka efter.
Koukiadis-betänkandet kommer att vara till stor hjälp vid det återstående arbetet.
Jag hoppas att vi kommer att återfinna de punkter som parlamentet ställt upp vid det framtida genomförandet av direktivet.
