# ID: svediakorp-gov422704
# author: Krivine (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 212
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Som jag ser det finns det en djupgående konflikt mellan den så kallade sammanhållningspolitiken och de nyliberala tendenser som dominerar i Europa.
Den generaliserade konkurrensen och privatiseringarna står i strid med en verklig harmonisering.
En sådan harmonisering förutsätter en utbyggnad av strukturfonderna för att säkerställa nödvändiga transfereringar och utjämningsåtgärder, som därigenom kan medföra positiva snedvridningar i förhållande till de renodlade marknadsmekanismerna och den blinda jakten på lönsamhet.
Dessa fonder skulle kunna finansieras genom en enhetlig skatt på inkomst av kapital.
I sitt betänkande erkänner Musotto på sitt sätt denna motsägelse, exempelvis genom att betona att " det är nödvändigt att anpassa konkurrenspolitiken och skattepolitiken ".
Men han måste genast be om ursäkt och prisa fördelarna med ett samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn.
Trots att förslagen i betänkandet är blygsamma går de ändå i rätt riktning - genom att kräva en bättre utvärdering av utvidgningens effekter, och genom att betrakta den tröskel på 0,45 procent av gemenskapens BNI som avsätts till sammanhållningspolitiken som en lägsta gräns.
Därför har jag inte röstat nej till betänkandet, även om det långt ifrån uppfyller de krav som en verklig politik för solidaritet och rättvisa inom EU skulle ställa.
