# ID: svediakorp-gov422698
# author: Queiró (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 249
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(PT) Jag har sett mig tvingad att rösta emot Napolitanos betänkande även om jag erkänner att resolutionen innehåller en rad positiva angelägenheter angående de nationella parlamenten, dels i kontrollen av respektive regeringar, framför allt vid definitionen och tillämpningen av den europeiska politiken, dels vid uppbyggandet av denna.
Jag erkänner också, vilket jag för övrigt nämnde i mitt inlägg, att det var möjligt att i dokumentet delvis integrera vissa förslag i yttrandet från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik, för vilket jag var föredragande.
Men jag kan ändå inte stödja vissa slutsatser som har godkänts, och som jag anser är politiskt avgörande.
Bland dem finns punkt 21, angående utvecklingen - genom konventet - av konstituerande befogenheter som utövas gemensamt av Europaparlamentet, de nationella parlamenten, kommissionen och medlemsstaternas regeringar, och förkastandet av en framtida senatskammare (punkt 17), vilket enligt min mening skulle kunna ge form åt principen om jämlikhet mellan unionens medlemsstater.
Genom denna röstförklaring är alltså min inställning klar, för förutom de invändningar jag har nämnt, vilka är avgörande för min röstning, har Napolitano min intellektuella respekt för sitt arbete och sina ansträngningar att nå en parlamentarisering av EU, och avvisa en förenklad modell med Europaparlamentet som enda företrädare för medborgarna och de demokratiska garantierna i förhållande till unionens övriga institutioner.
Betänkande (A5-0006 / 2002) av Pohjamo
