# ID: svediakorp-gov422634
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 933
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) Herr talman!
Dagens betänkande om analfabetism är ett mycket viktigt bidrag när det gäller den viktigaste fråga som finns på europeisk nivå, nämligen frågan om grundläggande färdigheter - det vill säga läs- och skrivkunnighet samt tillräckliga kunskaper i räkning - som en förutsättning för social integrering, som en förutsättning för att Europeiska unionen skall kunna uppnå målet från Lissabon om att bli en kunskapsbaserad ekonomi.
Vi befinner oss i alla händelser i ett nytt skede, i vilket grundläggande färdigheter inte bara omfattar frågan om läsning och skrivning, utan även färdigheter i informationssamhällets teknik, teknisk kultur, utvecklande av företagaranda, främmande språk, färdigheter i mellanmänsklig kommunikation samt samhällsdeltagande.
Och jag skulle säga att alla dessa inslag i dagens värld kan innefattas i två enkla ord: det är nödvändigt att lära - att lära.
Kommissionens politik på området återspeglas i en rad initiativ och program vilka just nu, som en följd av rådets, parlamentets och kommissionens samarbete, är under genomförande.
Jag skall först av allt nämna den begäran som rådet framställde till kommissionen år 2000 i Lissabon om att sammanställa en rapport om de konkreta framtida målen för utbildnings- och yrkesutbildningssystemen.
Rapporten lades fram i Stockholm, och nu förbereds ett arbetsprogram på temat förvärvande av grundläggande färdigheter för alla, vilket kommer att läggas fram i Barcelona.
Detta, förvärvande av grundläggande färdigheter, är ett av de tretton grundläggande målen inom ramen för Europeiska unionens utbildnings- och yrkesutbildningssystem.
Målet omfattar fastställande av indikatorer för mätning under en tioårsperiod av den grad i vilken medlemsstaterna ser till att alla medborgare förvärvar tillräckliga färdigheter i räkning, läsning och skrivning.
Det är första gången en konkret indikator kommer att kunna återge utvecklingen på detta område under ett årtionde.
För det andra skulle jag vilja nämna kommissionens meddelande från november 2001 om att förverkliga det europeiska området för livslångt lärande, i vilket man betonar att förvärvande av grundläggande färdigheter är en förutsättning för livslångt lärande.
För det tredje vill jag nämna den kommande handlingsplanen för kompetens och rörlighet i Europeiska unionen, som kommer att offentliggöras av kommissionen i nästa vecka - av ordförande Prodi och av mig - och som syftar till att upprätta en verkligt europeisk arbetsmarknad, med rörlighet och en lägsta nivå allmänna färdigheter på europeisk nivå som förutsättningar.
Min fjärde punkt gäller gemenskapens strategi för att motverka social utslagning.
Ni känner till att man som centralpunkt i de nationella handlingsplanerna i de flesta länder sätter social utslagning i direkt samband med förvärvande av grundläggande färdigheter.
Och såväl i Equal-programmet som i Europeiska socialfonden finns en möjlighet att finansiera enskilda program för tillträde till grundläggande färdigheter, särskilt när det gäller grupper som drabbas av diskriminering.
Och vi får inte glömma bort att vissa grupper har svårare att förvärva grundläggande färdigheter, till exempel personer med särskilda behov eller invandrargrupperna.
Den femte punkten gäller det internationella samarbetsplanet, den internationella strategin.
Europeiska kommissionen samarbetar med OECD, ASEM och G8-gruppen och insisterar på att frågan om grundläggande färdigheter omedelbart skall främjas inom ramen för respektive verksamhet.
Mer konkret om betänkandet, och särskilt i fråga om genomförandet av den öppna samordningsmetoden, kan det anses, såsom jag sade beträffande frågan om strategin mot utslagning, att denna punkt har tillgodosetts, eftersom metoden för det öppna samarbetet och för gemensamma mål i utbildnings- och yrkesutbildningssystemen förväntas godkännas även av rådet (utbildning) vid sammanträdet i nästa vecka.
När det gäller grönboken skulle jag vilja uttrycka en viss tveksamhet, främst för att det anses att många nya politiska initiativ har startats, att viktiga saker är på gång i olika råd och att vi nu är redo att skrida till handling på området analfabetism och för att utarbetandet av en grönbok kanske skulle innebära ytterligare dröjsmål, i det att vi utgår ifrån att vi redan har de flesta uppgifterna från det arbete som utförts under tidigare år.
Jag kommer till frågan om rekommendationen till medlemsstaterna om lektioner i läsning och skrivning samt tillgång till de grundläggande färdigheterna.
Jag vill här särskilt betona behovet av att respektera subsidiaritetsprincipen och den försiktighet med vilken vi måste närma oss framför allt frågan om utbildningssystemen, som är ett uteslutande nationellt behörighetsområde.
Metoden för öppet samarbete är därför ett mycket bra instrument som gör det möjligt för medlemsstaterna att åstadkomma ett mervärde genom användning av indikatorer och utbyte av god praxis.
När det gäller frågan om ett europeiskt övervakningscentrum för analfabetism skulle jag vilja säga att jag noterar parlamentsledamöternas förslag om behovet av att använda befintliga institutioner, som Cedefop, men även nämna redan befintliga program, till exempel OECD: s Pisaprogram, som erbjuder vissa elementära lösningar.
Innan vi skapar nya instrument bör vi vara säkra på att vi använder de befintliga effektivt.
Slutligen, när det gäller förslaget om en årlig rapport om analfabetism till parlamentet kommer vi att undersöka vilket som är det bästa sättet att effektivt informera parlamentet och se i vilken grad rapporterna om de nationella handlingsplanerna för social integrering samt rapporterna inom ramen för den öppna samordningsmetoden kan utnyttjas av parlamentet, det vill säga se hur vi i - återigen - befintliga medel, i rapporter som i alla händelser utarbetas på årlig basis, kan utveckla även denna dimension, så att den information som lämnas är mer mångfaldig och effektivare.
