# ID: svediakorp-gov422588
# author: Glante (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 890
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, ärade kolleger och framför allt ärade tolkar, som är församlade i så stort antal för detta fåtal kolleger!
Det är alltid lika trevligt att få diskutera en intressant och spännande fråga så sent på kvällen.
Jag hoppas att projektet inte förlorar i aktning för att timmen är så sen.
Detta är det första stora projekt som har utformats gemensamt av de europeiska institutionerna och Europeiska rymdorganisationen (ESA), nämligen det satellitbaserade radionavigationssystemet Galileo.
Tekniskt, ekonomiskt och politiskt kan detta absolut jämföras med projekt som Airbus eller mobilstandarden GSM.
Systemet kommer att innebära en viss teknisk konkurrens med USA: s befintliga system GPS, vilket är bra för den europeiska tekniken.
Systemet kommer dock även - vilket vi hoppas och eftersträvar - att vara kompatibelt med och komplettera GPS.
Jag har hört sägas att man i USA ser med oro på utvecklingen i Europa.
Detta behöver inte vara negativt, det behöver bara betyda en sak, nämligen att Europa är på god väg att göra tekniska framsteg med detta system.
Tekniskt sett konkurrerar det utan tvekan med GPS, men det finns även möjliga synergieffekter.
Vi vill kunna använda samma mottagare för GPS som för Galileosignaler.
Detta ökar nyttovärdet för båda systemen.
Jag vill också peka på samordningen mellan GPS, Galileo och EGNOS (European Geostationary Navigation Overlay Service).
Detta är något som gärna hamnar lite i skymundan i de flesta diskussioner, även om jag anser att också detta är en viktig punkt.
Säkerheten i detta civila projekt kommer att garanteras, vilket också är en farhåga som USA reser efter krisen den 11 september och i spåren av konflikten i Afghanistan.
Störningar, signalpåverkan och missbruk kommer att bli omöjliga tack vare projektets civila karaktär, men även tack vare den offentliga kontrollen av Galileoprojektet.
Mot vissa avgifter kommer användningen att bli gratis för mottagarna.
Att använda GPS är gratis, samma sak blir det med Galileo.
Mer avancerade, exakta tjänster kommer att beläggas med avgifter för att täcka kostnader för företag och utveckling.
I gengäld kommer man att ha ständig åtkomst.
Jag hade i eftermiddags nöjet att i Bryssel tala med företrädaren för USA: s regering, och han uttryckte då återigen sin oro över hur projektet utvecklas.
Jag kunde lugna honom, dock inte i fråga om huruvida vi är beredda att villkorslöst underkasta oss GPS-systemet.
Jag gjorde klart att vi utvecklar ett eget system, att vi visserligen eftersträvar samarbete men att vi kommer att fortsätta utvecklingen, att vi inte har för avsikt att göra oss tekniskt beroende.
Jag tycker att dessa önskemål och yttranden visar att vi nu som tidigare är på rätt väg.
Medlemsstaterna har tvekat länge, och jag hoppas och har fått signaler från ett par av medlemsstaternas regeringar om att man trots vissa problem med Price-Waterhouse-studien med nöje kommer att bekräfta detta projekt i mars.
Jag hoppas att det skall bli så.
Vi är redan några månader försenade, men det kommer vi att kunna ta igen.
Jag vill uttryckligen tacka kommissionären för samtalet och för de underlag som går ganska långt i beskrivningen av Galileo och som väl skall kunna räta ut ett och annat frågetecken.
Låt mig också ta upp det konkreta betänkandet, det förslag som inte är helt oomstritt.
Jag tror att kammaren är och alltid har varit enig om att vi vill ha projektet, att vi vill ha det i form av ett civilt projekt.
Efter händelserna det gångna året och de senaste månaderna är vi dock även eniga om att vi behöver viss tillgång till egna militära grupper, som sänds ut i fredsbevarande syfte.
Detta kommer att bli möjligt att genomföra, tekniskt sett kommer det att bli möjligt, men även på det politiska planet är detta både önskvärt och möjligt.
Dock bör detta förbli ett civilt system.
Diskussionerna har stött på stora problem i fråga om hur privata företag skall kunna bli medlemmar i det gemensamma företaget.
Kommissionens förslag förutsätter att privata företag deltar, även finansiellt.
Det finansiella deltagandet är en - låt oss säga - symbolisk handling.
Utvecklingsfasen skulle kunna finansieras enbart av det offentliga, men industrin skall vara delaktig.
Så vill även jag ha det!
Dock saknar jag en tydlig signal från industrin om att de stöder kommissionens förslag och vill bli medlemmar i det gemensamma företaget.
Mitt förslag att parallellt, men nära sammanflätat med det gemensamma företaget bilda ett företag för utveckling och stöd är en kompromiss, en utväg ut ur dilemmat.
Signalerna från näringslivet är olika - vissa avvisar förslaget, andra är mycket öppna för det.
Genom förslaget har jag helt enkelt försökt att i någon mån minska företagens motvilja, och jag hoppas att de kommer att delta i stödföretaget.
Därför hoppas jag på ett brett stöd i morgon.
Tyvärr kan jag inte stödja PPE-gruppens förslag som går tillbaka på kommissionens förslag och därmed, som jag ser det, ger industrin ännu ett argument för att inte bli medlemmar.
