# ID: svediakorp-gov422563
# author: Lisi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 400
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kolleger!
Först och främst vill jag gratulera Musotto för hans utmärkta arbete.
Så här långt fram i diskussionen är det svårt att inte upprepa saker som redan har framförts av andra kolleger.
Jag skall göra det i telegramform.
Den första iakttagelsen: sammanhållningspolitiken har visat, och betänkandet bekräftar det, att det är en politik som fungerar.
Den kanske inte fungerar så bra som vi hade förväntat oss och som vi önskar, men det är en politik som ger resultat.
Det finns mer att säga: i många regioner och för många av invånarna där är den, ibland, den enda konkreta, positiva och vänskapliga kontakt som de har med Europeiska unionen.
Detta är ett värde som stärker känslan av hemhörighet i Europa och den totala sammanhållningen.
Den andra iakttagelsen är ett faktum: vi kan även försöka skjuta undan det, låta bli att titta på det och skjuta upp analysen av det, men det är ett faktum.
Objektivt sett kommer utvidgningen att vända upp och ned på den balans och de fakta för vilka vi har konstruerat denna sammanhållningspolitik, som bygger på statistiska fakta, med andra ord antalet invånare och den skillnad i medelinkomst som blir resultatet.
Inför detta problem kan jag känna en viss försagdhet när det gäller att lägga fram förslag, herr kommissionär, men jag uppmanar kommissionen att inte vara så försagd.
Att börja resonera kring hur sammanhållningspolitiken måste förändras inför utvidgningen innebär inte ett ifrågasättande av hela utvidgningspolitiken.
Jag dristar mig att säga att denna begrundan kanske borde koncentreras på tre aspekter: resurserna, vilket redan har sagts, för det är otänkbart att resurserna kommer att ligga kvar på den aktuella nivån, instrumenten, för jag tror, till exempel, att under det att instrumentet strukturfonder lämpar sig för en mycket differentierad sammanhållningspolitik alltefter regionerna, bör vi kanske ta Sammanhållningsfonden under förnyat övervägande, åtminstone när det gäller dess anslag, samordningen av politiken.
I många fall skulle man kunna nå goda resultat med en samordnad politik även om det inte finns några tilläggsanslag, till exempel skatterabatter, något en rigid politik från kommissionens sida när det gäller statligt stöd, ännu inte medger att man tillämpar för några regioner.
