# ID: svediakorp-gov422553
# author: Markov (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 379
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, högt ärade kolleger!
I motsats till er, fru Schroedter, anser jag att slutresultatet i det Musotto-betänkande som utskottet har röstat om är lyckat.
För det första gör betänkandet nämligen en balanserad utvärdering av de skillnader som fortfarande är stora inom EU, för det andra pekar det på de utmaningar som utvidgningen medför, och för det tredje betonas nödvändigheten av förbättringar i struktur- och sammanhållningspolitiken.
Jag vill gärna lyfta fram fyra grundläggande frågor.
För det första: ingen nationalisering av strukturfondspolitiken.
Motiveringen kan jag bespara mig, eftersom Duin redan har gett en sådan.
För det andra: En polycentrisk modell vore ett förnuftigt koncept för att motverka de ökande skillnaderna från centrum till ytterområde.
För det tredje: Samordningen inom strukturfonderna liksom mellan strukturpolitiken och gemenskapens övriga politiska områden måste förbättras, särskilt den gemensamma jordbrukspolitiken, skattepolitiken och den ekonomiska politiken.
För det fjärde: En konsekvent tillämpning av principen om bottom up och partnerskap i alla faser i planering, tillämpning, kontroll och utvärdering skulle inte bara ligga nära medborgarna utan även vara ett stöd för subsidiaritetsprincipen.
Oberoende av hur nödvändigt det är att ge fortsatt stöd åt de svagare regionerna i nuvarande medlemsstater är det absolut nödvändigt att vår fulla solidaritet gäller även dem som inom kort blir nya EU-medlemmar.
Detta innebär att dessa länder släpps in i EU: s strukturpolitik, utan att man för den skull släpper taget om de nuvarande.
Vad mig anbelangar står det redan nu fullkomligt klart att inte ens 0,45 procent av den europeiska bruttonationalprodukten kommer att räcka med tanke på det tungt vägande utvecklingsbehovet.
Stödet och det mellanstatliga samarbetet i gränsregionerna kommer att få stor betydelse för utvidgningen.
Jag anser att detta har fått stå tillbaka i betänkandet.
Kriterierna för stöd från strukturfonderna måste utformas så att den ekonomiska och sociala sammanhållningen slår igenom i form av sjunkande arbetslöshetssiffror.
Tyskland, mitt hemland, är i detta fall ett dåligt exempel.
Arbetslösheten ökar nämligen dramatiskt i mål 1-regionerna.
Där ligger vi runt 20 procent, även om siffran lyckligtvis inte är fullt så hög i de mer utvecklade regionerna.
