# ID: svediakorp-gov422547
# author: Ettl (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 327
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Kommissionens rapport och Musotto-betänkandet förtjänar beröm dels för den analytiska presentationen av problemsituationen, dels för kompletteringsförslagen, även om man har tagit ganska blygsam hänsyn till kommentarerna från utskottet för ekonomi och valutafrågor.
Dock vill jag från utskottets synpunkt komplettera med en fråga som till stora delar har varit osynlig.
Herr kommissionär, låt oss använda de lärdomar som vi har dragit av svårigheterna att lyfta fattigare regioner eller fattiga före detta industriregioner till EU-nivå som en sporre och en måttstock i utvidgningsprocessen, så att vi kan göra vissa saker bättre denna gång.
Med tanke på de enorma omstruktureringsåtgärder som krävs är jag särskilt bekymrad över de fattiga industriregionerna i de blivande medlemsstaterna.
Jag tänker framför allt på kol- och stålregionerna.
I jämförelse med våra, saknar stålindustrierna i dessa länderna helt och hållet konkurrenskraft, och kolgruvorna är ett latent problem.
Jag skall inte gå in på vilka konsekvenser det får om vi inte ger våra nya vänner den hjälp som krävs.
Låt mig bara peka på att vi - sedan det står klart att Fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) löper ut - inte längre har något passande instrument på området.
Jag upprepar detta eftersom EKSG de senaste åren har varit oss till mycket stor hjälp, ingen medfinansiering har behövts, och systemet för anskaffning av resurser hade faktiskt ändå kunnat antas.
Och solidaritet är något som vi måste visa de nya medlemsstaterna.
Jag nämner detta återigen därför att de nya medlemsstaterna inte kommer att ha tillräckliga möjligheter till finansiering.
Jag tar upp frågan eftersom kommissionen har spelat en avgörande roll i omvandlingen av instrumentet utan att ha satt problemen i relation till utvidgningen.
Herr kommissionär, jag vädjar till er att ta itu med problemet!
Det är inget litet problem.
Vi saknar tillräckliga instrument för anpassningen i samband med utvidgningen.
