# ID: svediakorp-gov422415
# author: Poos (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 358
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Skall man tro de senaste Eurobarometer-undersökningarna har Europas medborgare större förtroende för sitt lands poliskår än för sin parlamentariska institution.
Det är en alarmerande signal som de folkvalda bör vara de första att oroa sig över, för att samordna sina insatser och undanröja skälen till detta.
De demokratiska regimernas legitimitet står på spel.
Det är en sak för parlamentarikerna i varje land att komma till rätta med det demokratiska underskottet på nationell nivå, för det finns också ett sådant.
I det betänkande som vi ägnar oss åt i dag uppmanas Europaparlamentets ledamöter att undersöka hur de nationella parlamentens roll i det europeiska bygget kan förstärkas.
Inte till nackdel för, utan i samordning med Europaparlamentets roll.
Föredraganden, professor Napolitano, föreslår ett antal konkreta åtgärder som får socialistgruppens samtycke och som enligt min mening lätt skulle kunna skapa enhällighet inom konventet.
Han kräver med rätta att de nationella parlamentens befogenheter skall stärkas gentemot respektive regering, innan rådet fattar beslut.
I vissa av våra medlemsländer är detta förfarande för påverkan väl organiserat.
I andra existerar det inte ens i ett embryonalt stadium.
De nationella parlamenten låter helt enkelt regeringen agera som den vill, och klagar sedan efteråt.
Föredraganden avfärdar också med rätta idén om en andra eller till och med en tredje lagstiftande kammare.
En sådan ny institution strandar på frågan " Varför då? "
En institutionalisering av konventet, med de nationella parlamentens deltagande, är ett annat sätt att vinna inflytande som är helt nödvändigt när större reformer skall förberedas.
Det är uppenbart att denna metod, som förespråkas av Europaparlamentet, numera är ett krav när det gäller fördragsreformen, och i konstitutionella frågor skulle man kunna gå längre än så.
Varför inte sammankalla exempelvis ett konvent, som skall förbereda Europeiska unionens nästa fleråriga finansiella program?
Om det finansiella paketet skall innehålla nya egna medel, i form av en EU-skatt, framstår det för mig som nödvändigt att de nationella parlamenten diskuterar detta redan från början.
