# ID: svediakorp-gov422411
# author: Napolitano (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 625
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) Herr talman!
Det konvent som inom kort kommer att öppnas måste ge övertygande svar på en avgörande punkt för att fullgöra sitt mandat: hur skall vi garantera det europeiska byggets demokratiska karaktär?
Detta är utgångspunkten för betänkandet som har godkänts av utskottet för konstitutionella frågor och i dag underställs parlamentets dom i plenarsammanträdet.
Vi vet visserligen alla att konventet skall omdefiniera unionens åligganden, dess roll i världen, i den globala utvecklingen och i byggandet av freden, dess politik för tillväxt, sammanhållning och säkerhet i frihet och rättvisa.
Men det kommer att gå oss illa om vi betraktar allt det andra som rena institutionella teknikaliteter, abstrakta övningar i institutionell ingenjörskonst som inte kan intressera medborgarna.
Om den europeiska saken har förlorat stöd bland medborgarna så beror det även på att de känner sig främmande inför alltför många av unionens beslut, att det är svårt att påverka besluten och till och med att förstå dem.
För att återvinna stöd är det oundgängligt att man får alla dem som fattar beslut inom unionen att inse hur besluten kan göras tydliga, läsliga och kontrollerbara och vilka institutioner som effektivt kan företräda medborgarna i Europa.
Allt detta är just precis frågor om demokratin, livsviktiga frågor för demokratin.
För att uppnå detta resultat har den parlamentariska institutionen en grundläggande roll även om den inte i sig är slutgiltig.
Vi står nu inför ett tydligt och följdriktigt val för att stärka den parlamentariska institutionen inom unionens struktur, för en mera långtgående parlamentarisering av unionen som går utöver de framsteg som redan har förverkligats under 1990-talet.
Denna parlamentarisering måste vila på två pelare, Europaparlamentet och de nationella parlamenten.
Både den ena och de andra bidrar i lika måtto till den demokratiska legitimeringen av Europeiska unionen som en union av medborgare och folk och inte enbart av stater.
Jag vill vara tydlig: om vi som Europaparlament har gjort oss skyldiga till en viss exklusivitet så måste vi göra oss kvitt en sådan inställning.
Vi måste göra rent hus med varje form av ömsesidig misstro mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten.
Vi måste förstå de senares oro och föreslå de rätta svaren.
Betänkandet som jag håller på att presentera för er pekar ut tre riktningar där vi måste agera: för det första, mera makt åt de nationella parlamenten gentemot deras regeringar när det gäller inriktning och kontroll samt ett effektivt utövande av den makten, för det andra, ett allt närmare och mera systematiskt samarbete mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten, även genom ett interparlamentariskt avtal som undertecknas av respektive talmän.
Det är en ny idé som jag anförtror talmannen i vårt parlament. för det tredje, parlamentarikerna, både de nationella och de europeiska tillerkänns en konstituerande makt som de delar med regeringarna och kommissionen i likhet med vad som är fallet inom konventet som inom kort skall påbörja sitt arbete när det gäller en översyn av fördragen och numera med målsättningen att utarbeta en riktig EU-författning.
Detta är de lämpliga lösningar som vi bör söka uppnå i stället för dem som skulle leda till en sammanblandning av Europaparlamentets roll med de nationella parlamentens roll och göra unionens institutionella struktur och beslutsmekanismer ännu mer tungrodda.
I synnerhet skulle en andra kammare sammansatt av ledamöter från de nationella parlamenten utgöra an unreal solution to some real problems som framhålls i en träffande rapport från House of Lords.
Jag hoppas innerligt att andan i detta betänkande skall uppfattas och bedömas på rätt sätt och att konventet med ert samtycke skall kunna dra nytta av vårt bidrag.
