# ID: svediakorp-gov422397
# author: Van Hecke (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 325
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Mary Robinson, FN: s högkommissarie, har verkligen gjort sitt bästa de senaste åren för att göra FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna till mänsklighetens samvete, och för detta förtjänar hon enligt min mening stort beröm.
Detta hindrar dock inte att det uppstår allt fler frågor kring denna årliga " högmässa " i Genève.
Människorättsorganisationen sammanfattade det på följande sätt: det är rävarna som måste vaka över hönsäggen.
Det är mycket riktigt oroväckande att länder som Kenya, Sudan, Togo och Kongo, som ändå inte utmärker sig särskilt på ett sådant område som respekt för de mänskliga rättigheterna, sitter med i den här kommissionen och medverkar till att sätta normerna.
Vid sidan av sammansättningen väcker även förfarandet frågor, i synnerhet systemet för majoritetsomröstning.
Regeringar som står under tryck från icke-statliga organisationer går ofta ihop för att försvara sina gemensamma egna intressen, och mottot förefaller att vara: om vi skonar andra, löper vi själva ingen risk att dömas.
Av den anledningen stöder jag det som kommissionär Nielson nyss sade.
Nu när USA inte längre utgör någon del av denna kommission måste Europeiska unionen mer än någonsin inta en tätposition.
Europa måste agera med större självsäkerhet och konsekvens vid försvaret av de mänskliga rättigheterna.
Europa måste stödja fler resolutioner, även i fråga om stora länder som Kina och Ryssland.
Vissa europeiska medlemsstater sväljer alltför lätt sina principer när ekonomiska intressen står på spel.
Dessutom måste unionen insistera på att kommissionens rekommendationer verkligen följs.
Det läggs ut mycket pengar på " tidig varning ", men experternas rapporter i den här frågan ignoreras systematiskt.
Trovärdigheten för FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna i Genève och människorättspolitiken kort och gott står i dag på spel, och jag tror att Europeiska unionen bär ett blytungt ansvar i detta sammanhang.
