# ID: svediakorp-gov422395
# author: de Miguel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,740
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Europeiska unionen har en lång tradition på området för effektivt skydd av de mänskliga rättigheterna och har lyckats skapa ett område för rättssäkerhet och oundgängliga friheter, med ett regelverk som är inspirerat av vår egen lagstiftning och av den internationella kodexen.
I vårt fall, inom Europeiska unionen, har vi haft en parallell drivkraft i Europarådet, förutom de krav som vi har ställt upp på området för mänskliga rättigheter, såväl på nationell nivå som inom Europeiska unionen.
Det finns nyliga exempel som visar på detta engagemang som utgör en del av vår identitet, som till exempel den europeiska stadgan om de mänskliga rättigheterna, kommissionens senaste meddelanden om Europeiska unionens arbete för att främja de mänskliga rättigheterna i tredjeländer, det mycket viktiga arbete som parlamentet genomför på detta område och rådets slutsatser (allmänna frågor) av den 25 juni, enligt vilka ett effektivt engagemang för försvaret av de mänskliga rättigheterna skall vara ständigt närvarande i unionens utrikespolitik.
Jag vill även erinra om de riktlinjer, såväl när det gäller tortyr som den som berör tillämpningen av dödsstraff, som ständigt finns med i bilden när vi utformar vår utrikespolitik och i våra förbindelser med tredjeländer.
Det finns två frågor som även de är ständigt närvarande i vårt gemensamma arv och i vår kultur: den allmänna respekten för de mänskliga rättigheterna i alla externa åtgärder eller politiska initiativ och principen om icke-diskriminering av kvinnor, rätten till barndom och effektivt skydd av dessa rättigheter.
Alla dessa koncept utgör utan tvivel grundvalen för Europeiska unionens arbete under Förenta nationernas kommission för mänskliga rättigheters sammanträden, och dessa principer kommer att vägleda vårt agerande under nästa sammanträde, som kommer att äga rum den 18 mars -26 april i år.
Förenta nationernas kommission för mänskliga rättigheter är helt klart den viktigaste utmaningen för Europeiska unionen under de närmaste månaderna på området för mänskliga rättigheter.
Denna kommission, - vilket alla känner till - är ett organ som är underställt Förenta nationernas ekonomiska och sociala råd och sammanträder varje år i Genève.
Kommissionen är ett forum för intensiva debatter om alla aspekter av den internationella situationen som har någon koppling till eller samband med mänskliga rättigheter.
Det handlar alltså om ett årligt möte där vår närvaro är obligatorisk, som är komplicerat att förbereda och som kräver att Europeiska unionen, år efter år, ständigt anstränger sig för att värna om ett effektivt och allt mer universellt skydd av de mänskliga rättigheterna i internationella sammanhang, - vilket är vad det internationella samfundet förväntar sig av Europeiska unionen, som betraktas som en bastion i försvaret av dessa rättigheter - för ett effektivt och allt mer universellt skydd av de mänskliga rättigheterna.
Det är ingen hemlighet att Europeiska unionen deltar mycket aktivt i FN: s kommission för mänskliga rättigheter och att ett stort antal medlemsstater i Europeiska unionen är medlemmar i kommissionen (för närvarande Spanien, Italien, Portugal, Frankrike, Förenade kungariket, Belgien, Österrike, Tyskland och Sverige).
Om man beaktar hur stor den så kallade Western European Group, är har Europeiska unionen helt klart det största deltagandet.
På grund av att arbetet med det årliga mötet är mycket komplicerat, är det vid denna tidpunkt svårt att fastställa Europeiska unionens definitiva ståndpunkter inför FN: s kommission för mänskliga rättigheter.
Våra ståndpunkter grundas alltid på vårt värdesystem.
Det handlar inte om att ge efter när det gäller någon av våra principer, men ofta är ståndpunkterna inom kommissionen resultatet av en föregående samordning för att nå praktiska resultat, och vissa frågor som är känsliga eller får mycket uppmärksamhet i media måste behandlas med särskild försiktighet.
Hur som helst är vårt mål i år, som andra år, att lägga fram en rad resolutionsförslag och förklaringar inför FN: s kommissions för mänskliga rättigheter ordförandeskap, där vi tar med det som har hänt under det senaste året sedan kommissionens femtiosjunde möte, som ägde rum i april år 2001.
Europeiska unionen anser att mycket känsliga frågor måste tas upp i talen under mötet, där vår ståndpunkt även måste återspeglas.
I år kommer dessa tal, som förbereds i samarbete med våra partner, framför allt att koncentreras på följande områden: rasism, rätten till utveckling, kränkningar av de mänskliga rättigheterna, grundläggande friheter i hela världen, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, civila och politiska rättigheter och kvinnors rätt till integrering, könsperspektivet, barns rättigheter, försvarare av de mänskliga rättigheterna, rådgivande verksamhet och tekniskt samarbete på området för mänskliga rättigheter.
Listan är lång, men ändå inte fullständig.
Den visar den vida solfjäder av frågor som det är nödvändigt att vi tar upp i FN: s kommission för mänskliga rättigheter, där frågan om försvaret av dessa rättigheter måste vara den gemensamma och universella faktorn.
Just därför är den verksamhet FN: s kommission för mänskliga rättigheter bedriver sammanbunden med många andra frågor som på ett eller annat vis ingår i Europeiska unionens arbete.
För det första vill jag kortfattat omnämna det mycket viktiga traditionella område där FN: s kommission för mänskliga rättigheter har utövat och utövar sin funktion.
Två av de uppgifter som Europeiska unionen kommer att prioritera starkt är de pågående diskussionerna om utarbetande av två frivilliga tilläggsprotokoll: till protokollet om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och till konventionen mot tortyr.
Arbetet med dessa frivilliga protokoll har gått framåt för varje sammanträde och kommer att slutföras inom kort.
I båda fallen måste Europeiska unionen utöva påtryckningar när det är dags att utarbeta förslagen och samarbeta med de arbetsgrupper som föregår kommissionens sammanträde med målet att underlätta antagandet av dessa protokoll.
För det andra har vi, som alla kan tänka sig, många sociala och humanitära utmaningar framför oss och vi är beslutna att ta itu med dessa tillsammans med våra partner: alla frågor som berör flyktingar och asyl, emigration och alla de konsekvenser denna får på kultur- utbildnings- och socialområdet, problemet med diskriminering av urbefolkningar, verkliga framsteg och praktisk jämställdhet för kvinnor i alla sammanhang och många fler områden, individuella eller kollektiva, som är föremål för det internationella samfundets intresse.
Rådet kommer att göra särskilda ansträngningar för att vårt arbete skall bli så aktivt och konstruktivt som möjligt, såväl i generalförsamlingens särskilda session om barndom - som skulle ha ägt rum i september, men som inställdes på grund av händelserna den 11 september och som kommer att äga rum även om man inte har fastställt exakt datum, - som i världskonferensen om åldrandefrågor, som kommer att äga rum i april i år.
För det tredje måste vi beakta den debatt som redan har inletts om möjligheten att förbättra det mycket berömvärda arbete som de olika expertkommittéerna, de så kallade treaty bodies genomför, vilka övervakar och kontrollerar att många av de konventioner jag tog upp nyss följs.
Dessa kommittéer måste få resurser, så att de kan utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt.
Herr talman!
Jag vill även ta upp två frågor som, på grund av att de är så komplicerade, kommer att påverka vårt arbete i FN: s kommission för mänskliga rättigheter: å ena sidan handlar det om bekämpning av rasism och rasistisk diskriminering.
Som ni vet ägde en stor världskonferens rum i Durban (Sydafrika) i september.
Förberedelserna inför konferensen var konfliktfyllda, men efter långa diskussioner kunde man till slut som tur var rädda ett samförstånd, vilket till stor del nåddes tack vare Europeiska unionens delegations samlade ansträngningar.
Nu måste vi särskilt övervaka de sår som blev resultatet av konferensen i Durban, så att det uppnådda samförståndet resulterar i en effektiv och pragmatisk utveckling, naturligtvis med stöd av lämpliga instanser inom Förenta nationernas generalsekretariat.
En annan fråga är avskaffande av och begränsningar av tillämpningen av dödsstraff.
Trots den fasta övertygelse vi i Europa har om att dödsstraffet fullständigt måste avskaffas är vi alla medvetna om att vissa länder som har en annan kultur och religiös inriktning fortfarande tillämpar detta.
För vår del kommer vi att fortsätta att förespråka en grundläggande humanitär inriktning och arbeta för att dödsstraffet avskaffas genom att förstärka de moratorium som är i kraft, förespråka icke-tillämpning av dödsstraffet även om det finns i ett lands lagstiftning och vädja till myndigheterna om att avrättningar inte genomförs i -i mycket konkreta fall, som till exempel minderåriga, gravida kvinnor och förståndshandikappade.
Detta är den handlingsram som har dragits upp för Europeiska unionens agerande på grundval av godkända riktlinjer på det här området.
Vi kommer att fortsätta ta upp dem så ofta det är nödvändigt, särskilt när det gäller resolutionen mot dödsstraff som Europeiska unionen traditionellt lägger fram i FN: s kommission för mänskliga rättigheter.
Herr talman!
Jag vill avsluta med att tala om den nya situation som har uppstått efter den 11 september.
Jag vill på så sätt ta upp den oro som har uttryckts om den här frågan här i kammaren under förmiddagen.
Ordförandeskapet och rådet är väl medvetna om att en viss oro har uppstått för att skyddet av de mänskliga rättigheterna kan hotas.
Europeiska unionen och rådet anser att detta inte får hända, och att dessa åtgärder inte på något sätt kan leda till att våra medborgares säkerhet och frihet kränks.
Inom Europeiska unionen kommer varken de grundläggande rättigheterna eller den dagliga demokratiska samlevnaden att begränsas.
Det är viktigt att komma ihåg att attentaten den 11 september var en regelrätt en attack mot det värdesystem och de friheter vi är så stolta över och som vi alla har skyldighet att försvara.
FN: s kommission för mänskliga rättigheter är utan tvivel den idealiska ramen för unionen att visa sitt engagemang för alla världens länder, att bekämpningen av terrorismen inte får användas som en förevändning för att kränka dessa värden och friheter och för att bekräfta att principen om skydd av de mänskliga rättigheterna är oföränderligt solid för Europeiska unionen.
