# ID: svediakorp-gov422388
# author: Mantovani (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 308
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Varje gång vi diskuterar de fattiga ländernas problem räknar vi upp de vanliga siffrorna, jag skulle nästan kunna säga att vi gör det rituellt: 800 miljoner människor lider av undernäring; 40 procent av världens befolkning är drabbad av malaria; varje år smittas 2 miljoner människor med aids, enbart i Afrika; nästan en miljard barn är analfabeter; den knappa tillgången på vatten; de sanitära och sociala problemen och så vidare.
Det tycks nästan vara en ritual att då och då tala om dessa uppgifter.
Men vad som behövs är åtgärder, herr talman.
Det krävs omedelbara och mer konkreta insatser från de industrialiserade ländernas och de internationella finansinstitutionernas sida.
Detta måste även ske genom ett mera effektivt samarbete, utan överlappningar och dubbleringar, det vill säga genom en bättre övervakning av hur medlen avsedda för utveckling används.
Det krävs, kort sagt, konkreta insatser med största möjliga insyn och det minimum av byråkrati som krävs för att kontrollera resultaten.
Den internationella konferensen i Monterrey i mars 2002 och därefter världstoppmötet i Johannesburg nästkommande september är tveklöst oerhört viktiga i detta avseende.
Om de är framgångsrika kommer det säkerligen att vara den avgörande signalen för att sätta fart även på insatserna för en hållbar utveckling mera generellt.
Begrepp att hålla i minnet: mobilisera de lokala ekonomiska resurserna för utveckling, de internationella resurserna, föra in länderna i den internationella handeln och så vidare.
Europeiska unionen är förvisso den största givaren och tillsammans med enskilda stater kan den spela en viktig roll i det avseendet.
Vi behöver ett närmare samarbete med Förenta nationerna, till exempel FAO, för att överföringen av dessa medel verkligen skall kunna förbättra livsmedelsförsörjningen och levnadsförhållandena för de fattiga folken.
