# ID: svediakorp-gov422374
# author: Berthu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 372
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) I samband med betänkandet av Olsson om övervakning av BSE-krisen skulle jag vilja framhålla den skandal som utgörs av domen i EG-domstolen av den 13 december 2001, enligt vilken Frankrike dömdes för att inte ha rättat sig efter kommissionens begäran att häva embargot på importer av brittiskt nötkött.
Domen stöder sig på kommissionens högre befogenheter, och kommissionen själv stöder sig på företrädet för principen om fri rörlighet.
Här infinner sig en principfråga: vilket Europa vill vi ha?
Ett Europa där varje folk har rätt att göra viktiga val, eller ett Europa där kommissionen förordnar om det påstådda allmänna bästa ovanifrån?
För vår del anser vi att varje folk har rätt till suveränitet.
Om ett av medlemsländerna på demokratisk väg gör ett val, framför allt när det gäller folkhälsa, måste de andra ta hänsyn till det, även om de inte håller med om detta val.
Det måste betonas att den franska regeringen själv hade försatt sig i denna omöjliga situation genom att låta Amsterdamfördraget ratificeras, vilket ger gemenskapen de befogenheter som i dag används emot oss.
När skall regeringarna sluta tro att de texter som de undertecknar inte får några konsekvenser?
När skall de sluta fantisera om att deras handlingar aldrig kommer att hinna ifatt dem?
När skall de sluta göra sig illusioner och samtidigt skapa illusioner för medborgarna?
Efter domen den 13 december kan den franska regeringen säga att den inte kommer att lyda.
Men det spelar ingen roll, för kommissionen kommer inte att dra sig för att vända sig till EG-domstolen med en begäran om böter, för varje dag Frankrike dröjer med att verkställa beslutet.
På så sätt måste vi betala ett pris för att ha rätt att utnyttja - provisoriskt - en grundläggande befogenhet som vi själva dumt nog övergav med Amsterdamfördraget.
Denna absurda situation kommer självklart bara att pågå så länge den franska valkampanjen varar.
Så snart den har avslutats kommer vår framtida regering troligen att skynda sig att lyda, i smyg.
Det som krävs är en grundläggande reform av fördragen, för att återupprätta den nationella suveräniteten.
