# ID: svediakorp-gov422286
# author: Maes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 765
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Gruppen De gröna / Europeiska fria alliansen gläder sig åt ert tal, eftersom ni i det visar parlamentet på dess politiska roll och inte uppehåller er för mycket vid tekniska detaljer, även om jag är övertygad om att det kommer att kräva mycket tid till att reglera dessa.
Vi vill inte vara någon väloljad röstmaskin.
Vi vill göra historia, och vi vill betona Europas egen roll i världen vid en tidpunkt då freden och stabiliteten i världen hotas.
Det räcker inte att organisera utvecklingssamarbete.
Vi måste kunna främja freden och stabiliteten på det europeiska sättet, utifrån våra värderingar.
Vi vill spela vår roll som parlament på ett fullständigt sätt.
Vi vill kontrollera.
Vi vill utfärda lagar på den allmänna opinionens vägnar, men även i kontakt med denna opinion och med medier som måste föra oss till allmänheten.
En stor del av vägen är tillryggalagd.
Jag blev ledamot av detta parlament efter att redan ha varit ledamot av många andra, i vissa fall parlament där oftast något fler ledamöter var närvarande än här, en företeelse som jag beklagar.
Utanför dessa väggar tror man ofta att vi inte är något äkta parlament, men jag har funnit ett äkta parlament här.
Vi måste emellertid se till att vi har en stadga, det är vi överens med er om, annars är vi inte trovärdiga som europeiska parlamentsledamöter.
Vidare måste vi fortsätta att utforma assistenternas stadga, för vilken Gérard Onesta har ansträngt sig så.
Vid sidan av detta måste vi få fler befogenheter.
Medbeslutanderätten måste utvidgas i stället för att urholkas, och detta måste ske på ett fullständigt öppet sätt.
Naturligtvis måste verksamheterna reformeras.
Viljan till reformering finns.
Inom ramen för den nuvarande arbetsordningen är mycket möjligt om viljan bara finns, viljan att debattera i stället för att läsa upp monologer från papperet, viljan att vara närvarande och att gå in i diskussion med varandra.
Debatten får inte kväva mångfalden, tvärtom.
Vi existerar för att tala, för vi är ett parlament där olika åsikter måste kunna komma till uttryck.
Därför anser vi att Corbett-betänkandet är en god grund för en diskussion, men om detta leder till att de mindre gruppernas rättigheter inskränks eller att de individuella parlamentsledamöternas rättigheter skadas, då påverkar vi färgen och mångfalden inom detta parlament negativt, och det får inte hända.
Vi vill även tala om för rådet att vi är lite oroliga.
Parlamentet kan inte godta några förkortade förfaranden om rådet inte kommer och debatterar med oss i våra utskott.
Där kan vi föra fler debatter, men inte i frånvaro av rådet, inte utan den öppenhet som hör till och inte utan den debatt som vi vill ha.
Vi måste förkasta smygande reformer utan tydliga målsättningar.
Vi vill ha mer demokrati, respekt för subsidiaritetsprincipen, närmande mellan medborgarna och Europaparlamentet samt en dialog med de regionala och de nationella parlamenten, i annat fall kommer det redan nu så starka misstroendet hos våra medborgare att öka ännu mer.
Vi måste en gång för alla tydligt fastställa den rättsliga grunden för vårt handlande, och inte låta oss bli bestulna på vår rättsliga grund.
Vi gläder oss åt att ni talar om för oss att vi måste vidta förberedelser inför framtiden i samråd med den allmänna opinionen och med parlamenten i kandidatländerna.
Ni vänder er till dem.
Vi möter dem i de gemensamma sammanträdena.
Varför öppnar vi inte våra utskott för att debattera med dem på samma sätt som vi vill debattera med vår egen allmänna opinion, och varför öppnar vi inte våra praktfulla lokaler mer för detta ändamål än vi gjort hittills?
Konventet kommer att bli det praktiska provet.
Dit sätter vi vårt hopp.
Om vi vill förbereda Europa för att vara moget för de enorma uppgifterna vid utvidgningen, då får detta konvent inte misslyckas.
Det får inte skriva en kokbok, ur vilken sedan en dunkel meny sätts samman någonstans under nattliga nya sammanträden.
Vi vill ha ett konvent som vet vart parlamentet vill leda det.
Vi måste som europeiskt parlament tillvarata vår uppgift i detta konvent och involvera de andra i denna debatt, såväl de regionala och de nationella parlamenten som den allmänna opinionen, och se till att Europa tar det kvalitativa steg som är nödvändigt för utvidgningen.
