# ID: svediakorp-gov422272
# author: Martens (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 777
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Fru talman!
Utbildning är ett viktigt ämne och jag är glad att det spanska ordförandeskapet valt det till en av spjutspetsarna i sin verksamhet.
Det här betänkandet handlar om utarbetandet av de målsättningar som kommissionen lagt fram inom området allmän utbildning och yrkesutbildning.
Vid toppmötet i Lissabon sades att Europeiska unionen måste bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning.
Det är en viktig målsättning som även är brådskande om vi vill placera Europa på en bra plats på den ekonomiska och kulturella världskartan.
Utbildning betraktas helt riktigt som ett viktigt instrument för att uppnå detta mål.
Inte mindre riktigt är det att för det ändamålet använda all befintlig tankekraft och erfarenhet.
Därför, fru talman, är det inte bra att Europaparlamentet inte är inblandat i fastställandet av dessa målsättningar, inte har rådfrågats och nu alltså endast kan reagera på det program som kommissionen planerat för utarbetandet av målsättningarna.
För övrigt är jag överens med de målsättningar som kommissionen lägger fram: skapa bättre kvalitet och effektivitet i Europeiska unionens utbildningssystem, underlätta tillträdet för alla till allmän och yrkesinriktad utbildning samt öppna utbildningssystemen mot världen.
Fru talman!
Toppmötet i Lissabon ville alltså att Europa skulle göra mer för att främja kunskapsekonomin, en hållbar utveckling och socialt sammanhang.
I kommissionens rapport hänvisas dock tyvärr främst endast till de första två.
Vikt läggs på ny teknik, på IT-kunskap, intressera pojkar och flickor för undervisning och teknik och så vidare.
Det är viktigt när det handlar om yrkesutbildning som förbereder människor för yrkesinsatser i samhället.
Den allmänna undervisningen är bredare, där handlar det inte bara om en förberedelse för det yrkesverksamma livet, den måste också förbereda människor på att fungera som personer, som medborgare, i samhället.
Den dimensionen saknar jag i kommissionens meddelande.
Kommissionen riktar in utbildningen för mycket endast på ekonomi och arbetsmarknad.
Egentligen vill den främst utbilda människor i deras roll som ekonomisk faktor.
Om vi talar om ett framtida Europa, om vi talar om ett stabilt Europa, ett Europa med ett socialt sammanhang, då har utbildningen en uppgift även inom det området.
Desto mer då utbildningen, särskilt allmänbildningen, i många länder har fått en mycket kompletterande funktion i förhållande till familjen.
Fru talman!
I mitt eget land, Nederländerna, ser jag en kris i utbildningen.
Det finns för få lärare.
Kvaliteten på utbildningen sjunker, det förekommer klagomål över elevernas kunskapsnivå när de börjar en universitetsutbildning, det finns för många regler och så vidare.
Det är också för dålig finansiering.
Det finns problem i andra länder också.
Därför är jag glad att man nu även på europeisk nivå funderar över utbildningssystemens målsättningar och att konkreta kontrollkriterier läggs fram, med respekt för subsidiaritet.
I mitt betänkande yrkar jag på att, när det handlar om socialt sammanhang och ett stabilt Europa, indikatorer skall formuleras och hanteras som är inriktade på färdigheter som är viktiga för att människor skall kunna fungera i samhället.
Då tänker jag på kommunikativa och sociala färdigheter.
Då tänker jag på kunskap om och förståelse för andra kulturer, på en utvecklad känsla för medborgarskap.
Utbildning ger som sagt naturligtvis även en förberedelse för det yrkesverksamma livet men måste även bidra till formandet av människor som har känsla för demokrati och känsla för rättsstaten, bidra till formandet av människor till aktiva medborgare som inte bara tänker på sitt eget bästa utan även på det allmännas bästa.
Fru talman!
Självklart måste betänkandet ses i samband med andra program som gäller utbildning, såsom livslångt lärande, rörlighets- och språkprogram och så vidare.
Livslångt lärande är viktigt när vi talar om förbättrad tillgång till utbildning för alla, inte bara för ungdomar, även för äldre personer, inte bara för friska utan även för personer med ett handikapp, inte bara för infödda personer utan även för invandrade personer.
Avslutningsvis, fru talman, en anmärkning till med avseende på språkundervisningen.
Med en växande öppen inre marknad, med ett samhälle som blir allt mer multikulturellt, blir det också allt viktigare med språkkunskaper.
Av den anledningen, fru talman, understryker jag i mitt betänkande att var och en i slutet av sin grundutbildning, skall kunna minst två andra europeiska språk förutom sitt modersmål.
