# ID: svediakorp-gov422235
# author: Olsson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-02-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 794
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Fru talman!
Låt mig börja med att tacka alla som har hjälpt till med detta betänkande - kolleger från andra partigrupper, inte minst Roth-Behrendt, som tidigare var ordförande i den tillfälliga undersökningskommittén om BSE, samt kommissionen och Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor i Dublin.
Globaliseringen ökar för varje dag som går.
Det är positivt att vi handlar alltmer över gränserna.
Vi behöver ett fritt flöde av varor inom Europeiska unionen och också ett allt friare flöde av varor i världen.
Det är dock viktigt att detta inte leder till att vi får ett friare flöde av smittämnen.
När det gäller galna-kosjukan känns det som om Europeiska unionen har " gått med ändan före " in i den fria marknaden.
Först skapades en fri marknad, och därefter började vi undersöka om reglerna var tillräckliga för en fri marknad.
Under de senaste åren har ett antal glädjande åtgärder vidtagits.
Vi har t.ex. skapat den europeiska livsmedelsmyndigheten.
Dessutom har livsmedelslagstiftningen setts över och kommer att leda till en bra lagstiftning när alla rättsakter har trätt i kraft.
Men erfarenheterna skrämmer!
En blick bakåt visar att många medlemsländer varit dåliga på att följa lagstiftningen.
Det är alltså inte bara den bristande lagstiftningen utan också den bristande efterlevnaden som har resulterat i det nuvarande läget.
Det är väldigt viktigt att vi nu råder bot på detta och blir bättre på att följa lagstiftningen.
Om vi ser på sambandet mellan dessa olika sjukdomar kan vi konstatera att skrapie, som är den äldsta TSE-sjukdomen, upptäcktes redan för flera hundra år sedan, medan BSE, som angriper nötkreatur, inte upptäcktes förrän 1986.
Det är uppenbart att vi befinner oss i ett skede då mycket händer.
Livet har inte stannat upp - inte heller dess negativa sidor.
Vi måste därför vara beredda på att vi ständigt kan upptäcka nya problem.
Under hösten fanns en oro för att BSE också skulle kunna angripa får.
Det är förmodligen bakgrunden till att punkt 11 om att man skall kontrollera får har införts i betänkandet.
Jag anser att denna punkt är felaktig och uppmanar ledamöterna att inte rösta för den.
I den undersökning som skulle ha gjorts på får rörde det sig nämligen inte om fårhjärnor utan sannolikt om kohjärnor.
Även vetenskapsmännen gör ju ett och annat fel.
Problemet med BSE är att denna sjukdom går över artbarriärerna.
Det betyder att det finns en risk för att också människor smittas; vi vet att Creutzfeldt-Jacobs sjukdom är ett stort bekymmer i detta sammanhang.
Jag vill peka på några av de åtgärder som vi föreslår inför framtiden i betänkandet.
För det första vill jag slå fast att idisslare av etiska skäl självklart aldrig skall utfodras med köttmjöl.
De är inte av naturen köttätare och skall därför inte heller tvingas äta kött.
Det är emellertid rimligt - det återkommer vi till i andra betänkanden - att råvaror som duger för mänsklig konsumtion också skall kunna användas som foder.
Problemet är att om ett djur äter djur av samma art innebär det en risk för att sjukdomen uppstår.
Därför bör ett så kallat kannibalismförbud införas som förbjuder utfordring av djur med foder tillverkat på djur av samma art.
Smittorisken är stor, och efterlevnaden har varit svag.
Därför måste vi nog konstatera att det inom överskådlig framtid inte kommer att vara möjligt att häva förbudet när det gäller att utfodra allätare med kött- och benmjöl.
På sikt, när efterlevnaden blivit bättre, kan det kanske bli möjligt att göra det.
Beträffande den viktiga frågan om sanktioner vill jag ställa en direkt fråga till kommissionär Byrne, som gäller följande: Om enskilda medlemsstater inte fullföljer sina fördragsenliga skyldigheter, måste EU ha befogenheter att ingripa genom att vidta sådana åtgärder att livsmedelssäkerheten kan säkras, vilket vi också tar upp i flera punkter i betänkandet.
Vi anser dessutom att det måste finnas en möjlighet för kommissionen att utfärda sanktioner mot medlemsländer som brustit i tillämpningen av denna typ av lagstiftning.
I fråga om detta skulle det vara särskilt intressant att höra kommissionärens synpunkt.
Avslutningsvis vill jag återigen nämna det som jag egentligen inledde mitt anförande med.
Forskning är nödvändig både inom detta område och inom andra angränsande områden, för att vi skall kunna vara vaksamma på uppkomsten av nya problem och nya sjukdomar.
Det är oerhört viktigt att vi från EU: s sida anslår tillräckliga medel för att hålla kampen på en hög nivå mot denna typ av sjukdomar som är farliga för både djur och människor.
